Oklarheter kring etableringsjobben – ”en omfattande apparat”

Införandet av etableringsjobb, där staten och arbetsgivaren delar på lönekostnaden, har visat sig vara lättare sagt än gjort att få på plats.

Maratonloppet för reformen började redan för snart fem år sedan när parterna i november 2017 kom överens om att de ville se ett införande av etableringsjobb. I mars 2018 fick de med sig regeringen på tåget. Men bollen har sedan dess rullat sakta.

Reformen fanns med i januariavtalet (punkt 17) men införandet sköts upp på grund av pandemin. Nu är regeringen på gång igen. Bollen har precis studsat tillbaka från EU-kommissionen, där den väntat på ett godkännande sedan oktober 2021.

Regeringens plan är att kunna införa etableringsjobben ganska snart – före halvårsskiftet närmare bestämt.

Pengar för införande

När man har lyssnat på regeringsföreträdare under våren har det inte gått att missa att regeringen ser det här som en viktig pusselbit för att komma till rätta med långtidsarbetslösheten. Arbetsförmedlingen har också i olika omgångar fått pengar för att se till att etableringsjobben får luft under vingarna. Senast i vårändringsbudgeten då regeringen aviserade 50 miljoner extra till myndigheten för arbetet.

– Vi vill att Arbetsförmedlingen har resurser och kapacitet för att hjälpa till att få den här reformen att flyga, sade finansminister Mikael Damberg (S), till Altinget då.

Många oklarheter

Men ju mer man grottar i frågan desto mer framstår som oklart. Under våren har Altinget varit i kontakt med flera aktörer. Flera har avböjt att svara. Arbetsförmedlingen vill exempelvis inte ställa upp på intervju kring hur de förbereder införandet då ”mycket är oklart”. Svenskt näringsliv avböjer också.

När Altinget har pratat med företrädare för Unionen och Almega så är bilden att resan mot att få etableringsjobben på plats inte är inne på målrakan. För nu när EU väl har gett grönt ljus så ska parterna förhandla igen.

– En del kanske har tänkt att parterna har kollektivavtalsreglering i byrålådan. Det har vi inte, så det återstår en del arbete. Varför har vi inte gjort det? Det är svårt att göra innan vi vet att rätt förutsättningar finns. Det har varit lite av ett moment 22, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, till Altinget.

När väl kollektivavtalsreglering är på plats ska också företagen vilja anställa. Det är långt ifrån säkert att de vill med nuvarande system menade Andreas Åström, dåvarande näringspolitisk chef på Almega, när Altinget pratade med honom i början av maj.

– Det återstår att se hur det här kommer att bli. Man har lagt väldigt mycket av risken på företaget. Att företaget får stå för fiolerna om det blir olika typer av problem. Det gör att det inte kommer skapa den boosten som vi behöver på arbetsmarknaden. Tvärtom tror jag att många företag när de sätter sig in i de här regelverken drar öronen åt sig och kommer bli mycket försiktiga.

Tidsoptimism

Regeringen fortsätter prata om att etableringsjobben ska vara på plats vid halvårsskiftet. Men att det skulle gå så snabbt tror inte Martin Wästfelt.

– Vi delar inte regeringens bild när det gäller möjligt tempo i frågan. Bara för Unionen så är allt sånt här som ska göras en omfattande apparat. Eftersom det har dragit ut på tiden så kan man inte ha folk startklara och insatta i allt innan man vet att saker sker, säger Martin Wästfelt.

Hur många jobb?

Det är alltså oklart när etableringsjobben kan vara på plats. En annan fråga som hänger i luften är hur många personer som kan komma ifråga för ett jobb. När förslaget lanserades 2017 var det för att få in nyanlända i arbete. Under åren som projektet puttrat på arbetsmarknadsdepartementet har det vidgats till att också innefatta långtidsarbetslösa. Men någon ny analys av antalet personer som kan få ett etableringsjobb finns inte. När parterna slöt överenskommelsen 2017 talades det om 10 000 jobb. Det tror regeringen fortsatt på.

– Jag har inte gjort någon ny prognos, sade Damberg till Altinget i april. Och vid Eva Nordmarks (S) senaste briefing om arbetsmarknadsläget var det fortfarande 10 000 individer som nämndes när etableringsjobben lyftes.

Någon ny prognos har inte heller parterna gjort. Men Andreas Åström tror i alla fall inte att det kommer att bli så många.

– Jag tror tyvärr att det kommer att få en ganska så ringa effekt på arbetsmarknaden. Jag tror att man ganska snabbt måste utvärdera det här och konstatera att risken måste ligga i högre utsträckning på staten.