Ökat statligt ansvar för inrikesflyget är ett måste

Sverige är ett avlångt land med många glest befolkade områden och därför är flyget är en förutsättning för tillgänglighet i hela landet. Även om tågen är ett utmärkt färdmedel för de allra flesta människor så befinner sig stora delar av landet utom praktiskt räckhåll från stambanorna.

Eftersom så mycket är centraliserat i Stockholm krävs direkta förbindelser till och från huvudstaden. Även om många möten idag kan ersättas av digitala möten, är det ofta av vikt för det regionala näringslivet att kunna vara fysiskt på plats för till exempel kontraktsskrivning och översyn av leverantörer. För detta krävs regionala flygplatser.

De regionala flygplatserna utgör även en grundbult för att kunna upprätthålla samhällsviktig beredskap som ambulansflyg. Försvarsmakten säger att flygplatssystemet utgör en viktig del av den strategiska transportinfrastrukturen i Sverige och att tillgång till fungerande flygplatser är en förutsättning för försvaret av Sverige.

Hundratals miljoner får tas från välfärden

Det statliga bolaget Swedavia äger och driver tio flygplatser, inklusive de vid Stockholm, Göteborg och Malmö. Utöver dessa finns uppemot 30 regionala flygplatser, som främst ägs och finansieras av kommuner och regioner.

De flesta regionala flygplatser går med underskott som kommuner och regioner måste täcka. I de sex sydligaste länen var underskotten i fjol 131 miljoner kronor, och i hela landet 622 miljoner kronor. Detta innebär att hundratals miljoner tas från den välfärd som kommuner och regioner ansvarar för.

Man kan så klart ifrågasätta varför kommuner och regioner över huvud taget väljer att medfinansiera regionala flygplatser, men samtidigt har dessa ett ansvar för den lokala och regionala utvecklingen, en utveckling som hämmas kraftigt om den regionala flygplatsen skulle tvingas lägga ned. Den stora skillnaden är att för övriga nationella infrastrukturanläggningar, som vägar och järnvägar, är det staten som är ansvarig.

Det svenska inrikesflyget bör ses som ett sammanhängande system, där de regionala flygplatserna inte bara upprätthåller direkta förbindelser med Stockholm och fungerar som beredskapsflygplatser, utan också bidrar med passagerarunderlag till de statliga flygplatserna.

Hittills är summan avsevärt mindre

De flesta regionala flygplatser går med underskott som kommuner och regioner måste täcka.

För två år sedan publicerade regeringens utredare Peter Norman ett betänkande om de regionala flygplatsernas framtid, Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - För tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Utredaren föreslog bland annat fler statliga flygplatser och utökad statlig finansiering av resterande regionala flygplatser, från 103 miljoner kronor per år till 350 miljoner kronor per år.

Regeringen har hittills valt att utöka stödet till regionala icke-statliga flygplatser till 210 miljoner kronor per år, men eftersom man även valt att inte utöka det statliga basutbudet till fler flygplatser, är summan avsevärt mindre än vad utredaren önskade.

Låt kommuner och regioner lägga mer pengar på välfärden

Därför välkomnar Regionsamverkan Sydsverige att regeringen avser att utreda stödet till de regionala flygplatserna ytterligare en gång (Aftonbladet 12/1). Vi hoppas att utredningen denna gång kan genomföras snabbt – det mesta finns redan utrett i Peter Normans utredning.

Vi ser fram emot att staten tar ett större finansiellt ansvar för den grundläggande transportinfrastrukturen i landet – såväl för flygplatser som för vägar och järnvägar. På så sätt kan kommuner och regioner lägga mer pengar på den grundläggande välfärden i stället.