Debatt

Öka biståndet till demokrater som står upp mot Putin

Vi befinner oss i en global demokratikris där antalet auktoritära stater blir fler medan de demokratiskt styrda blir färre. Nu behövs mer demokratibistånd, inte mindre. Det skriver representanter för bland annat Act Svenska kyrkan, Kristna fredsrörelsen och Svenska FN-förbundet.

”Motståndet mot Putins regim har inte tystnat i Ryssland, men det kommer med ett högt pris”.
”Motståndet mot Putins regim har inte tystnat i Ryssland, men det kommer med ett högt pris”. Foto: Mikhail Klimentyev/AP/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Erik Lysén
Chef Act Svenska kyrkan 
Ulrika Urey
Kanslichef Fair Action 
Ulrika Strand
Generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter 
Martin Nihlgård
Generalsekreterare IM 
Malin Nilsson
Generalsekreterare Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) 
Lotta Sjöström Becker
Generalsekreterare Kristna fredsrörelsen 
Karin Lexén
Generalsekreterare Naturskyddsföreningen 
Johanna Eliasson
Ordförande Vänsterns internationella forum 
Annelie Börjesson
Ordförande Svenska FN-förbundet 
Martin Ängeby
Generalsekreterare Swedish International Liberal Centre (SILC)
Anna Tibblin
Generalsekreterare We Effect 
Martin Uggla
Ordförande Östgruppen

Med det förödande kriget i Ukraina riktas också blickarna mot Ryssland med frågan ”var finns motståndet mot Putin?” Svaret är att det senaste decenniets allt hårdare begränsningar av civilsamhällets utrymme har gjort det mycket svårt – och farligt – att organisera sig. Därför behöver Sverige nu öka sitt stöd till de som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland och i andra auktoritära länder.

Förenade auktoritära stater

Motståndet mot Putins regim har inte tystnat i Ryssland, men det kommer med ett högt pris. Rapporterna om mördade journalister, fängslade oppositionspolitiker och nedstängda människorättsorganisationer har varit många de senaste åren. Ryssland är långt ifrån unikt. Tvärtom befinner vi oss i en global demokratikris där antalet auktoritära stater blir fler medan de demokratiskt styrda blir färre.

Det är en utveckling som leder till fler krig och kriser. Därför behöver vi mobilisera krafter och resurser nu. Det behövs mer bistånd, inte mindre. Sveriges demokratibistånd är en viktig pusselbit för att vända utvecklingen, liksom svenska ambassaders stöd till hotade aktivister och organisationer världen över.

De auktoritära regimerna samarbetar redan. Till exempel har rysk ”agentlagstiftning” kopierats bland annat i EU-länder som Bulgarien, Polen och Ungern, i flera före detta Sovjetrepubliker, i länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Att peka ut organisationer som tar emot internationella medel som ”utländska agenter” är ett sätt för myndigheterna att sabotera obekväma organisationers arbete. Genom att misstänkliggöra deras motiv vänds befolkningen mot dem. I slutet av 2020 blev flera svenska organisationer tvungna att avsluta sitt stöd i Nicaragua, efter att landet infört just en sådan lag. I Egypten kontrolleras och förtrycks civilsamhället genom tydliga influenser från Ryssland.

Lokala aktörer skapar förändring

Utöver lagstiftning vittnar organisationer som vi samarbetar med om ständigt nya sätt som regimer begränsar deras utrymme på. Det kan handla om orimliga administrativa bördor, förtal, men också om våld. I exempelvis Filippinerna blir miljöförsvarare, särskilt urfolks-, jordbruks- och kvinnoorganisationer, alltmer utsatta för hot och våld när de organiserar sig för att skydda naturresurser från exploatering.

Sveriges regering måste vara modig nog att utöka stödet till den motståndskraft som finns i Ryssland och i andra auktoritära stater. 

Biståndets mål är att ge förutsättningar för människor att förbättra sina levnadsvillkor. Lokala aktörer är de som skapar förändringen. Vi måste stå på människornas sida, inte minst i länder där den demokratiska utvecklingen går bakåt. Rysslandsexperten Per Enerud säger att det i Kreml finns en syn på svenskt demokratibistånd som ett hot (SvD 22/3). ”Med den ryska statens logik så innebär bistånd till en hbtq-organisation eller en grupp som verkar mot våld mot kvinnor att Sverige investerar i agenter inne i Ryssland, vilket hotar den styrande makten.”

Utöka stödet

Sveriges regering måste vara modig nog att utöka stödet till den motståndskraft som finns i Ryssland och i andra auktoritära stater. De ökade humanitära behoven i spåren av krig och kriser kräver mer resurser. Men det krävs även insatser för att förebygga konflikter. Det kan Sverige göra genom att satsa mer på att försvara mänskliga rättigheter och stärka demokratin. Bara så kan världen bli tryggare och friare för oss alla.

Nämnda personer

Karin Lexén

Generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Ulrika Strand

Generalsekreterare Fonden för mänskliga rättigheter

Martin Nihlgård

Generalsekreterare IM, Individuell människohjälp
Master i statsvetenskap (Lunds uni. 2000)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget