Obligatoriskt språkstöd är nyckeln till att förebygga utanförskap

Att kunna det svenska språket är grundläggande för ett barns förutsättningar att utvecklas och delta i samhällsgemenskapen. Det avgör om ett barn kan göra sin röst hörd, ta till sig undervisning, få vänner och så småningom etablera sig i arbets- och samhällslivet. 

Ett svek mot barnen 

Ändå vet vi att alltför många barn varje år börjar förskolan och skolan utan tillräckliga kunskaper i svenska. Det är ett utanförskap som grundläggs alltför tidigt – och ett svek mot barnets rätt till jämlika livschanser.

De första åren i livet är avgörande för språkutvecklingen. Barn som inte får tidigt stöd riskerar att bära med sig språkliga hinder långt upp i skolåldern.

Trots detta ser vi i dag stora geografiska skillnader i barns språkutveckling i svenska. I vissa områden bedöms endast omkring två tredjedelar av barnen ha en tillfredsställande språkutveckling, jämfört med betydligt högre nivåer nationellt. Det är inte acceptabelt i ett land som säger sig värna jämlikhet.

Hög tid att utveckla stödet 

Barnhälsovården har en nyckelroll i att följa barnets utveckling och ge och förmedla stöd när så behövs till barnet och dennes vårdnadshavare. Den når nästan alla barn i åldrarna 0–5 år och har i uppdrag att följa barns hälsa och utveckling samt förebygga ohälsa.

I dag erbjuds språkundersökningar och språkscreening inom BVC, men de fokuserar på generell tal- och språkutveckling – inte på barnets faktiska kunskaper i ett specifikt språk. Samtidigt är verksamheten frivillig. Det innebär att en del barn aldrig kommer till de besök där språkliga behov kan upptäckas i tid.

Mot denna bakgrund är det nödvändigt att utveckla stödet till de barn som i dag hamnar efter i språkutvecklingen av det svenska språket.

Obligatorisk språkscreening 

Regeringen och Sverigedemokraterna har därför gett en särskild utredare i uppdrag att analysera hur en obligatorisk språkscreening av små barns kunskaper i svenska kan införas inom barnhälsovården, eller i samverkan med andra aktörer. 

Redan i dag finns exempel på arbetssätt över verksamhetsgränser som på ett framgångsrikt sätt når barn i behov av stöd och hittar rätt insatser.

Regeringen och Sverigedemokraterna har som exempel satsat cirka 440 miljoner kronor under 2023–2026 på utökade hembesöksprogram via barnhälsovården i syfte att främja en god och jämlik hälsa – där en viktig del i arbetet är en ökad samverkan mellan barnhälsovården och centrala aktörer som socialtjänsten, mödrahälsovården, tandvården och förskolan.

Ett obligatorium skapar förutsättningar för att inga barn ska falla mellan stolarna, och för att vårdnadshavare ska kunna erbjudas tidigt och anpassat stöd

Denna reform handlar om att säkerställa att samhället faktiskt tar ansvar för att varje barn får det stöd som behövs – i tid.

Ett obligatorium skapar förutsättningar för att inga barn ska falla mellan stolarna, och för att vårdnadshavare ska kunna erbjudas tidigt och anpassat stöd när behov finns.

Nyckeln till verklig delaktighet 

Om ett barn visar bristande kunskaper i svenska ska det leda till språkstimulerande åtgärder. Regeringen utreder även en obligatorisk språkförskola som ska ge barn bättre språkförutsättningar.

Utöver detta är det centralt att samverkan stärks mellan BVC och förskola, samt att vårdnadshavare erbjuds adekvat stöd för att stärka barnets kunskaper och utveckling i svenska språket. Barnets bästa måste vara utgångspunkten i varje del av utformningen.

Att säkerställa tidig språkutveckling i svenska är en av de mest kraftfulla investeringar vi kan göra för integration, jämlikhet och sammanhållning. Språket är nyckeln till delaktighet.

Om vi menar allvar med att Sverige ska vara ett land där alla barn får samma chans, då måste vi också se till att alla barn får tillgång till språket som öppnar dörrarna.