Polisen sågar ny myndighet för granskning

En ny myndighet kommer även att ta resurser från polisen och Kriminalvården, påpekar myndigheterna.

För polisens del handlar det om en minskning med 55 miljoner kronor, vilket motsvarar finansieringen av 100 poliser under ett år eller det nationella bombskyddet, skriver Polismyndigheten i sitt remissvar.

Tidigare i år föreslog en kommitté med representanter för riksdagspartierna att en helt ny, fristående myndighet ska granska hur den öppna polisen, Säpo och Kriminalvården sköter sina uppgifter. Det finns därför en bred politisk majoritet för att skapa ny granskningsmyndighet.

Risk för överlappning

Men tunga remissinstanser är inte övertygade om att en ny myndighet är den bästa lösningen. Polismyndigheten och Kriminalvården avstyrker förslaget och pekar på att det redan i dag finns en rad instanser som utövar tillsynen över polis och kriminalvård, och det är därför svårt att se behovet för att skapa ytterligare en myndighet. Det resonemanget delar också Säkerhetspolisen som inte heller kan tillstyrka förslaget.

 De tre berörda myndigheterna pekar också på att kan ske överlappning mellan den nya myndigheten och den befintliga tillsynen med risk för motstridiga beslut. Och hur detta ska hanteras finns det inget svar på, enligt Kriminalvården. Det förslag som lagts fram innehåller också en rad undantag för vad den nya myndigheten ska göra, vilket riskerar att skapa otydlighet och dessutom en ökad byråkrati. Utredningen har inte heller närmare analyserat om det finns ytterligare behov, vid sidan av de granskningsorgan som redan finns, som motiverar den föreslagna myndigheten, anser Säpo.

Omvandla

Om det av olika skäl är nödvändigt att skapa ett fristående granskningsorgan anser Polismyndigheten att den nuvarande Avdelningen för särskilda utredningar kan omvandlas till en myndighet. Avdelningen handlägger bland annat anmälningar mot anställda inom polisen och är fristående från övrig verksamhet inom Polismyndigheten.

Även Polisförbundet avstyrker förslag om en ny myndighet. Med onödigt mycket kontroll skapas en tyst organisation där kritiskt granskande inte finner något utrymme och organisationen blir mer tillknäppt, skriver förbundet.

Åklagare vill ta ansvaret

Åklagarmyndigheten anser att det behövs en samlad tillsyn över polisen och Kriminalvården. Men myndigheten reser frågan om det inte är bättre om en redan befintlig instans tar ansvar för tillsynen, istället för att skapa en helt ny myndighet. Åklagarmyndigheten har i dag en väl utvecklad tillsynsverksamhet som organisatoriskt är fristående från annan åklagarverksamhet, påpekar myndigheten. Därför är Åklagarmyndigheten positiv till att utvidga sina domäner till att även omfatta tillsyn över polisen och Kriminalvården.

”För detta talar även den synergieffekt som skulle uppstå om tillsynsuppdraget lades på en myndighet som utöver kompetens och befintlig organisation har goda möjligheter att både beakta de svårigheter och minska de gränsdragningsproblem som finns på tillsynsområdet vad gäller rättskedjan”, skriver Åklagarmyndigheten.

JO vill vänta

Justitieombudsmannen, JO, som granskar myndigheterna har tidigare pekat på behovet av en fristående tillsyn av polis och kriminalvård. Och JO håller fast vid detta när det gäller polisen. Däremot anser JO nu att regering och riksdag kan vänta med en ny tillsynsmyndighet när det gäller Kriminalvården. Det beror på att JO:s tillsyn över Kriminalvården har förändrats under de senaste åren. Och i kombination med det arbete som Kriminalvården bedriver för att förbättra den interna styrningen och kontrollen finns fördelar med att avvakta, enligt JO.