Ny gd och lag ska vässa Kustbevakningen

FÖRSVAR. Med ny lag och Therese Mattsson som ny generaldirektör ska myndigheten bli bättre på att samverka med polisen och bekämpa terrorism.

Justitieminister Morgan Johansson (S) presenterade nyligen en ny generaldirektör för Kustbevakningen efter att tidigare generaldirektören Lena Jönsson begärde entledigande i höstas. Det är Therese Mattsson som nu kommer ta över som generaldirektör från och med den 1 juni. Hon är sedan 2011 generaltulldirektör på Tullverket.

– Hon har en gedigen erfarenhet i alla de avseenden som man behöver ha om man ska ta sig an Kustbevakningen, säger Morgan Johansson till Altinget.

Läs också: Försvarsutskottet vill skala ned FMV

Tidigare har Mattsson varit på bland annat Säkerhetspolisen, Rikskriminalpolisen och insynsråd vid Kustbevakningen. Något hon ser som viktiga erfarenheter i sin nya tjänst.

– Jag är van att leda myndigheter, men också att samverka med andra myndigheter, säger Therese Mattsson till Altinget.

Ny lag ska bekämpa terrorism

Men det är inte bara en ny generaldirektör som ska rusta upp Kustbevakningen. Regeringen har även gjort ett utkast till en lagrådsremiss som föreslår en ny lag. Detta ska göra myndighetens arbete mer effektivt och med mer fokus på brottsbekämpning, enligt regeringen. Det innebär att myndigheten ska få ökade befogenheter att biträda polisen och Tullverket i förundersökningar, ingripanden och brottsutredningar, enligt en hoppfull Johansson.

– Men den ska också öka samverkan vid terrorismbekämpning, som är en utmaning för alla myndigheter som jobbar brottsbekämpande. Men vi har materiel och personal vid Kustbevakningen som kan hjälpa till vid akuta situationer på ett mer operativt sätt än tidigare.

Den nya lagen föreslås börja gälla vid kommande årsskifte.

Kan få större anslag

I mars meddelade Kustbevakningen att man bedrev verksamheten med underskott och begärde mer i sitt anslag. För 2018 har den ungefär 1,1 miljarder i sitt anslag och cirka 800 anställda. Den har tio fartyg och ett flygplan i drift och det är bland annat underhåll och avskrivningar av dessa som gör att man begär 112 miljoner mer för nästa år.

– Det får vi återkomma till i budgetförhandlingarna till hösten. Men jag ser att det finns ett behov av mer utökade befogenheter och ett behov av förstärkningar. Men hur de ser ut får vi återkomma till, svarar Johansson.

Pusslat runt med generaldirektörerna

Vem som kommer ta över efter Mattsson vid Tullverket är inte offentliggjort. Men denna förflyttning av en generaldirektör är inte den enda justitieministern gjort senaste tiden. Det började med en öppen lucka vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som gjorde att man flyttade rikspolischefen Dan Eliasson dit. Han har under sin tid på Polismyndigheten blivit hårt kritiserad på många håll.

Läs också: Säpochefen: Gapet mellan hot och skydd ökar

Förflyttningen ledde till en kedjereaktion. Generaldirektören för Säkerhetspolisen, Anders Thornberg, blev rikspolischef och regionpolischefen Klas Friberg fick ta hans plats. Allt har skett inom ett par månader. Men Morgan Johansson förnekar att det skulle handla om valstrategi att flytta kritiserade myndighetschefer.

– Det ser mer ut än vad det egentligen är. Det är faktiskt inte på grund av valrörelsen, dessutom fanns det ett skäl att flytta Eliasson när vi var klara med omorganiseringen av Polismyndigheten och det fanns en ledig plats på MSB. Det var det som utlöste resten av pusslet. Men nu är pusselbitarna på plats.

Beslutskedja: Kustbevakningens befogenheter

25/1
2007
30/5
2008
20/2
2018
9/4
2018
22/5
2018
7/6
2018
7/6
2018
27/11
2018
7/2
2019
14/2
2019

Forrige artikel Tidigare gymnasieminister gör comeback i skolan Tidigare gymnasieminister gör comeback i skolan Næste artikel SD knappar in på S i opinionen SD knappar in på S i opinionen