Nina Larsson: S krav på ny remissrunda riskerar dryga EU-böter

De senaste veckorna har vi sett en intensiv debatt om genomförandet av EU:s lönetransparensdirektiv i svensk lag. Socialdemokraterna är kritiska, men verkar inte förstå förutsättningarna.

Jag vill vara glasklar: vår viktigaste prioritering är att inte skapa onödig regelbörda för svenska företag.

Riskerar hundratals miljoner i böter 

Sverige röstade nej till direktivet i EU, bland annat för att det inte gav den flexibilitet vi önskade. Till exempel slår direktivet fast att rapportering och information till arbetstagare i vissa fall måste ske med års- och timlön. I Sverige är vi mer vana att använda begreppet månadslön. Nu ser direktivet ut som det gör och det måste vi förhålla oss till när vi inför det, annars riskerar Sverige dryga böter.

Regeringens viktigaste prioritering i framtagandet av lagförslaget har varit att hålla regelbördan så låg som det bara är möjligt, samtidigt som regelverket blir hållbart över tid. Vi kan också konstatera att Danmark, som har en liknande arbetsmarknadsmodell som vi, i sitt lagförslag också landat på ett liknande sätt som Sverige när det gäller rapportering av tim- och årslön.

Trots vår nej-röst gick alltså direktivet igenom och ska därför genomföras. Ju längre tid genomförandet dröjer, desto större är risken att Sverige får dryga böter av EU. Om vi inför direktivet på ett felaktigt sätt riskerar vi också att få böter, ända tills vi genomför lagändringar. Dessa böter löper i sådana fall fram till dess att direktivet är korrekt genomfört.

Det kan handla om hundratals miljoner kronor från skattebetalarnas kassa – pengar jag hellre ser att vi kan lägga på andra satsningar, som fler poliser, lärare eller undersköterskor.

Ny remissrunda hotar genomförandet 

Regeringen har tillsatt och tagit emot en utredning om hur vi kan införa direktivet i svensk rätt, ”Genomförande av lönetransparensdirektivet” (SOU 2024:40), som har remitterats i vanlig ordning. I framtagandet av regeringens lagrådsremiss har det varit helt avgörande att lyssna på remissinstanserna, och ligga så nära den svenska modellen som möjligt utan att bryta mot de ramar som direktivet sätter upp.

Från Socialdemokraterna höjs trots detta röster som kräver en ny remissrunda.

Regeringen har endast gjort begränsade justeringar jämfört med utredningens förslag, för att få lagstiftningen att hänga ihop, bli långsiktigt hållbar och efterleva direktivet. Olika aktörers synpunkter är dessutom redan väl kända.

Utöver att riskera leda till omfattande böter, kan det leda till överimplementering och mer betungande byråkrati för arbetsgivarna än med regeringens förslag

Att nu skicka lagförslaget på remiss innebär i praktiken att inget beslut kan fattas denna mandatperiod. Då blir det i stället potentiellt en annan regering som får bestämma hur detta ska genomföras i Sverige. Utöver att riskera att leda till omfattande böter, kan det leda till överimplementering och mer betungande byråkrati för arbetsgivarna än med regeringens förslag.

Flera aktörer har framfört att regeringen borde införa utredningens förslag. Men utredningen lämnar inte något förslag på att i lag reglera att det är månadslön som ska rapporteras.

Regelbördan hålls låg för företagen 

Merparten av vad som ska rapporteras lämnas i stället delvis öppet och upp till arbetsgivarna. Det skulle skapa otydlighet för arbetsgivarna, men i praktiken ändå innebära att det är det bakomliggande direktivet som gäller, det vill säga att lönerapporteringen behöver ske på års- och timbasis.

Det är därför felaktigt att utmåla utredningens förslag som en lösning på problematiken för svensk del. Jag har förståelse för att det tar tid för arbetsgivarna att anpassa sig till de nya rapporteringskraven. Därför har regeringen också valt att lyssna på arbetsgivarna och senarelägga ikraftträdandet till januari 2027. Första inrapporteringstillfället föreslås också skjutas till maj 2028.

Ytterligare insatser som regeringen har gjort för att hålla nere regelbördan är att vi i lagrådsremissen ändrar kraven på vilka företag som skriftligt måste dokumentera sin lönekartläggning, från dagens gräns på 10 anställda till 25 anställda. Det minskar byråkratin för 40 000 svenska företag.

Socialdemokraterna och Ardalan Shekarabis kritik mot regeringens hantering är därför oseriös och rent populistisk

Dessutom har vi gett tillsynsmyndigheten för de nya lönetransparensreglerna, Diskrimineringsombudsmannen, stora resurstillskott för att de ska kunna ta fram smidiga digitala rapporteringslösningar samt bra stöd och vägledning om de nya bestämmelserna.

S-kritik saknar grund 

Socialdemokraterna och Ardalan Shekarabis kritik mot regeringens hantering är därför oseriös och rent populistisk.

Att skicka ut lönetransparensdirektivet på ytterligare en remissrunda kommer inte förändra vare sig hur Sverige enligt EU måste implementera direktivet eller remissinstansernas redan framförda synpunkter.

En ny remissrunda hade däremot inneburit att direktivet inte kan genomföras under mandatperioden, med risk för stor osäkerhet och dryga EU-böter som följd. 

Det vore att slösa med skattebetalarnas medel, och det förvånar mig att Socialdemokraterna inte inser det eller väljer att bortse från det.