Nedskräpningen är ett hot mot miljön och tryggheten

Nyligen deltog över 140 000 svenskar i Håll Sverige rents kampanj Hela Sverige plockar skräp. Engagemanget i civilsamhället är enormt, men många upplever att politiken inte gör tillräckligt. Tre av fyra svenskar anser att nedskräpning är ett stort problem.

Skräp skadar den biologiska mångfalden

I höstbudgeten återinfördes stödet till förebyggande arbete mot nedskräpning med fyra miljoner kronor per år, efter att det för första gången på 15 år drogs in i budgeten för 2025. Det är ett välkommet steg, men långt ifrån tillräckligt.

Det förebyggande arbetet är avgörande. Områden som är skräpiga hamnar i en ond spiral där skräp föder mer skräp. Nedskräpning påverkar miljön på flera nivåer: plast och annat skräp hamnar i hav och vattendrag, där det skadar fisk, fåglar och andra djur, bryts ner till mikroplaster och förs vidare i ekosystemen. I skog och mark kan skräp skada djur och den biologiska mångfalden.

Men insatserna handlar inte bara om miljön. En välskött park eller stadsmiljö stärker människors trivsel och vilja att vistas ute. Brå har visat att sambandet går ännu djupare. I områden där boende upplever problem med nedskräpning, klotter och annan skadegörelse är skjutningar sju gånger vanligare än i områden som är välskötta. Kopplingen mellan otrygga miljöer och grov kriminalitet borde vara en väckarklocka för alla som diskuterar trygghetsfrågan i Sverige.

Nedskräpningen kostar en halv miljard

Samtidigt som regeringen erkänner nedskräpning som ett allvarligt problem finns en stor outnyttjad potential att göra mer. I dag tvingas kommuner lägga nära en halv miljard kronor varje år på att städa upp efter nedskräpning, medan regeringens förebyggande satsning endast uppgår till fyra miljoner kronor per år.

Kopplingen mellan otrygga miljöer och grov kriminalitet borde vara en väckarklocka för alla som diskuterar trygghetsfrågan i Sverige.

Erfarenheter från de svenska fjällvandringslederna visar att nedskräpningen kan minska med över 70 procent när arbetet är långsiktigt och uthålligt. Det är sådana resultat som borde inspirera regeringens prioriteringar.

Sverige har goda exempel att lära av i Europa. Belgien satsar en betydande del av producentansvaret på förebyggande arbete, Italien har infört skyhöga böter för nedskräpning och Frankrike har till och med infört produktförbud på snus av miljö- och hälsoskäl. Sverige skulle kunna ta täten, men då krävs mer än kortsiktiga signalpengar.

Bygg rena och trygga miljöer

Vi välkomnar därför regeringens återinförande av stödet för förebyggande arbete, men för att satsningen ska få verklig effekt krävs tre tydliga steg framåt.

• Permanent stöd till förebyggande initiativ. Tillfälliga satsningar skapar osäkerhet och gör det svårt för kommuner och civilsamhälle att arbeta långsiktigt.
• Resurser som står i proportion till behovet. Fyra miljoner kronor per år står i stark kontrast till kommunernas nästan en halv miljard i årliga kostnader för städning. Om staten menar allvar måste finansieringen spegla problemet.
• En nationell strategi för långsiktig samordning. I dag saknas tydlig samverkan mellan myndigheter, kommuner och civilsamhälle, vilket gör insatserna fragmenterade och mindre effektiva. En nationell strategi skulle tydliggöra ansvar, underlätta samverkan och höja ambitionsnivån i nivå med medborgarnas förväntningar.

Att förebygga nedskräpning är en investering som betalar tillbaka i både miljö och trygghet. Regeringen har tagit ett första steg, men först när frågan behandlas som en nationell samhällsfråga kan Sverige bygga de rena och trygga miljöer medborgarna efterfrågar.