Nedmontera inte yttrande- och demonstrationsfriheten, Gunnar Strömmer

Yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna är grundbultar i en demokrati, och skyddas både av vår grundlag och flera internationella konventioner som Sverige måste följa. Begränsningar av dessa rättigheter ska därför göras med yttersta försiktighet, vilket man också kan läsa i vår remiss till utredningen.

Men nu kan det komma att ändras om vissa av förslagen i regeringens utredning om allmänna sammankomster och Sveriges säkerhet blir verklighet. Civil Rights Defenders arbetar tillsammans med människorättsförsvarare i några av världens mest repressiva länder, och vi ser att det allt oftare är med hänvisning till yttre säkerhetshot som oproportionerliga inskränkningar på dessa friheter görs. Det är inte en väg som Sverige ska gå. 

Tillämpningsområdet är mycket otydligt

Flera av förslagen skulle innebära begränsningar av grundläggande fri-och rättigheter som är alltför långtgående, oförutsägbara och rättsosäkra. Utredningen föreslår bland annat att Polisen ska kunna vägra tillstånd för allmän sammankomst med hänvisning till begreppet ”Sveriges säkerhet”. Begreppet saknar dock en juridisk definition och tillämpningsområdet är därför mycket otydligt. Det medför en överhängande risk att begreppet kan komma att användas för att göra andra, mer långtgående, begränsningar än ursprungligen tänkt. Klimataktivister som utövar fredlig civil olydnad eller hbtqi-aktivister som deltar i Prideparader skulle i framtiden kunna anses utgöra säkerhetshot och därmed nekas tillstånd till allmän sammankomst.

Därtill föreslås att Polisen ska få möjlighet att bestämma villkor för sammankomstens genomförande och budskap. Tanken är att begränsa utrymmet för att framföra budskap som kan uppfattas så provocerande för meningsmotståndare att det medför säkerhetshot mot Sverige. Meningsmotståndare skulle på så vis tillåtas begränsa yttrandefriheten genom hot om våld. Det vore att frångå en mycket grundläggande princip som har starkt skydd i Europakonventionen; principen om att staten och polisen inte ska lägga sig i innehållet i en sammankomst eller en demonstration.

Vi uppmanar Justititeminister Gunnar Strömmer och regeringen att slå vakt om yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna

Fel väg att gå, Strömmer

Ett uttalat syfte med utredningen är att komma åt vissa specifika händelser, exempelvis koranbränningar, som har bidragit till ett försämrat säkerhetsläge. Som människorättsorganisation ser vi också allvarligt på dessa händelser. Men en ändring i ordningslagen som innebär oförutsägbara begränsningar i yttrande- och demonstrationsfriheten är fel väg att gå; koranbränningar är en fråga om hatbrott och bör behandlas som en sådan snarare än en ordningsfråga. Att Rasmus Paludan i veckan dömdes för hets mot folkgrupp, bland annat för koranbränningar han utfört under 2022, visar tydligt att det är en möjlig och också mer proportionerlig och rättssäker väg att gå.

Vi uppmanar Justititeminister Gunnar Strömmer och regeringen att slå vakt om yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna och avstå från att införa de föreslagna begränsningarna. Att skydda Sveriges säkerhet är viktigt, men det får inte göras på bekostnad av våra allra mest grundläggande fri-och rättigheter.