Misstag att regeringen lämnar skolan utanför AI-strategin

Artificiell intelligens (AI) håller på att förändra hur vi arbetar, kommunicerar och fattar beslut. Samtidigt är regeringen på väg att utforma strategin som ska styra landets AI-transformation utan att inkludera den sektor som mest av alla formar framtidens medborgare – skolan. Det borde oroa fler än oss som arbetar i skolväsendet.

Elever måste lära sig hantera AI

Få samhällssektorer kommer att påverkas lika mycket av AI, eller vara lika betydelsefulla för hur Sverige hanterar tekniken på ett ansvarsfullt sätt, som skolväsendet. Det är i skolan morgondagens samhällsmedborgare behöver lära sig hur man skiljer fakta från hallucination, hur tekniken kan användas och vilka gränser som måste finnas. Hur vi använder och förstår tekniken i skolan kan avgöra Sveriges konkurrenskraft och demokratiska motståndskraft i framtiden.

Enligt den senaste TALIS-undersökningen använder nära en tredjedel av lärarna i Sverige AI till allt ifrån lektionsplanering till bedömningsstöd. Trots det uppger bara fyra av tio skolledare att de själva eller deras personal har fått den utbildning de behöver för att använda AI på ett säkert sätt i skolan i en undersökning Sveriges Skolledare gjorde i våras.

Hur vi använder och förstår tekniken i skolan kan avgöra Sveriges konkurrenskraft och demokratiska motståndskraft i framtiden.

Även barn och unga använder AI i hög utsträckning. Internetstiftelsens senaste rapport visar att nära sex av tio barn i åldern 8–19 använder AI-verktyg. De söker information, använder AI som en kompis och tar hjälp av AI för skolarbete. Ändå är det få av dem som har fått tillräcklig kunskap om algoritmer, källkritik och etik vid AI-användning.

Öka ungas digitala kompetens

Samtidigt ställer EU:s AI-förordning höga krav på att alla verksamheter som använder AI-verktyg ska ha tillräcklig kompetens för att kunna göra det på ett säkert, etiskt och transparent sätt. Det är ett krav som även gäller för skolor och förskolor.

När EU nu lanserar sin AI-strategi under parollen ”AI first” har våra grannländer redan tagit tydliga steg på vägen. Norge har inkluderat AI i sin digitala strategi med särskilda mål för kompetensutveckling i skolan. Estland och Finland har infört AI i läroplaner och satsar på fortbildning för lärare som en del av den demokratiska motståndskraften. Danmark har inkluderat barns och ungas digitala kompetens och AI-kompetens i sin nationella digitala strategi.

Sverige måste ta samma steg. I en hemställan till regeringen ber vi därför nu regeringen att ge i uppdrag till det nyinrättade AI-sekretariatet vid Finansdepartementet att inkludera skolväsendet i den kommande nationella AI-strategin.

AI kan minska administrationen

Vi föreslår också att regeringen ställer upp mål för kompetensutveckling av alla som arbetar inom skolväsendet i linje med kraven i EU:s AI-förordning. Vi föreslår skrivningar i läroplanerna som tydliggör undervisning om AI, informationsförståelse och digital etik med inspiration från kommande OECD/EU-ramverk. Vi föreslår även att regeringen följer upp kommunernas och de fristående skolornas arbete med AI samt verkar för att alla skolor och förskolor får tillgång till stöd och styrning.

AI påverkar redan barns och elevers vardag. Om staten inte tar ansvar för att leda utvecklingen riskerar vi ett splittrat och ojämlikt skolsystem där kunskap och kritiskt tänkande både blir ojämlikt fördelade och ligger efter den tekniska utvecklingen.

AI-verktyg kan, rätt använt, minska den administrativa bördan för lärare och skolledare och frigöra tid till det som är skolsystemets kärna – barnen och elevernas utbildning. Vi kan gå miste om den möjligheten om hela skolsystemet lämnas utanför strategin. Skolsystemet är avgörande för Sveriges framtid. Därför är det avgörande att skolsystemet finns med när vi nu formar Sveriges AI-politik.