Miljömålsberedningen: Även havet har en gräns och där är vi nu

DEBATT. I vårt betänkande finns närmare hundra förslag som tillsammans bildar en strategi som leder till en bättre havsmiljö. Det skriver ordförande och de nio ledamöterna i den parlamentariska Miljömålsberedningen.

I dag överlämnar Miljömålsberedningen betänkandet "Havet och människan" till klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP). I betänkandet tar vi ett helhetsgrepp om havsmiljöpolitiken som tidigare saknats. Friska hav är nödvändiga för att minska effekterna av klimatförändringarna och avgörande för vår överlevnad. Vi föreslår en sammanhållen politik för att skydda och bevara vårt unika hav i både Östersjön och Västerhavet och utrymme för lokala anpassningar.

Det finns hopp

Under drygt två år har Miljömålsberedningen utrett hur Sverige ska kunna nå miljökvalitetsmålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård" och miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning". Att havets arter och livsmiljöer har problem är väl känt. Men problemets allvar och hur en försämrad havsmiljö påverkar klimatförändringarna och vice versa är kanske inte lika väl känt. Förstår vi vad en försämrad havsmiljö innebär och, framför allt, vad som är de bakomliggande orsakerna till att både vi i Sverige och i resten av världen har så svårt att åstadkomma en bättre havsmiljö?

Positivt är att vi i vårt arbete har sett att åtgärder lönar sig och ger effekt. Tillflödet av näringsämnen, både från Sverige och andra länder runt Östersjön, har minskat och övergödningen har bromsats. Flera kända miljögifter som PCB och DDT har förbjudits och bestånden av havsörn och flera sälbestånd har återhämtat sig. Restaurering av kustnära miljöer visar positiva resultat. Så ja, det finns hopp. Men det krävs insatser. Vi har sett att det finns mycket kvar att göra och ledtiderna för att åtgärderna ska leda till bättre havsmiljö är långa. Situationen för havet är mycket allvarlig.

"Två sidor av samma mynt"

Havet binder stora mängder kol och producerar mer än hälften av syret vi människor och ekosystemen behöver. Havet har också en viktig roll för att minska effekterna av klimatförändringar. Men även havet har en gräns för vad det kan ta upp och där är vi nu. Klimatförändringar och havsförsurning medför allvarliga, storskaliga och oåterkalleliga konsekvenser för vädersystemen och havets möjligheter att lagra kol och producera syre. Viktiga ekosystemtjänster för mänskligheten riskerar att försämras och även förloras.

Hur havet förvaltas, både nationellt och internationellt, har därför stor betydelse för hur allvarliga effekterna av klimatförändringarna blir. Hav och klimat är två sidor av samma mynt.

Lägg där till alla andra problem. I Östersjön är nu området med syrefattiga bottnar ungefär lika stort som Island och tio gånger större än i början av 1900-talet. Flera av våra viktiga matfiskar som torsk och ål har helt eller nästan helt försvunnit från stora områden. Den stora fisken är borta, både i kusten och i utsjön, vilket påverkar hela ekosystemet. De viktiga ålgräsängarnas utbredning har minskat kraftigt i kustområdena, på västkusten med mer än 60 procent på bara 40 år. En femtedel av de grunda vågskyddade områdena är så negativt påverkade av fritidsbåtar att fiskrekryteringen blir störd. Lägg där till tusentals okända miljögifter som hamnar i havet, skräp, plast och läkemedelsrester så blir det lätt en dyster bild. Havet är under stor press.

Förslag för bättre havsmiljö

Med denna problembild för ögonen ser vi att havspolitiken inte längre kan hanteras som en sektorsfråga. I princip alla verksamheter på land som exempelvis areella näringar, industrier, byggande och transporter kan påverka havet. Miljömålsberedningen menar att problemets allvar lika mycket handlar om hur havsmiljöarbetet genomförs som havets mycket kritiska läge.

I vårt betänkande finns närmare hundra förslag som var för sig inte räcker till, men tillsammans bildar de en strategi som leder till en bättre havsmiljö och möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålet "Hav i balans samt levande kust och skärgård". Det är allt från rena förvaltningspolitiska förslag som att ge myndigheter förändrade mandat och utökade uppgifter till att 30 procent av Sveriges havsområde bör skyddas och åtgärder för hållbart fritidsbåtsliv. Vi föreslår en havsmiljölag och en lagfäst definition av ekosystemansatsen samt ett förtydligande av strandskyddets syfte.

Återvunnen fosfor och kväve

För att minska övergödningen av havet måste vi styra mot cirkulära flöden av fosfor och kväve, öka återföringen av och effektiviteten vid användningen av växtnäringsämnen samt stärka åtgärdsarbetet för att minimera tillförsel av fosfor och kväve till vatten och hav. Vi föreslår därför bland annat ett etappmål om att öka återföringen av fosfor och kväve från stallgödsel, avlopp och matavfall till livsmedelsproduktion. Men även att regeringen ska verka inom EU för en kvotplikt på inblandning av en minsta mängd återvunnen fosfor och kväve i mineralgödsel.

Lägg om farlederna

Vi anser att problemen med sjöfartens påverkan på havsmiljön såsom undervattensbuller och utsläpp i havsvattnet inte har blivit tillräckligt uppmärksammade vare sig inom den nationella transportpolitiken eller inom ramen för kunskapsförsörjning och forskning. Vi föreslår att farlederna för den kommersiella fartygstrafiken i särskilt känsliga områden, till exempel mellan Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank, läggs om.

Vi föreslår även förbud mot utsläpp av tvättvatten från så kallade skrubbrar inom 12 nautiska mil från kustlinjen. Skrubbrar tvättar rökgaserna från fartygen från svavel och släpper ut stora volymer kraftigt försurat och förorenat vatten direkt ut i havet.

Se över trålgränsen

Vi menar även att genom en ekosystembaserad förvaltning av fiske kan fiskets bidrag till Sveriges livsmedelsstrategi öka. Vi föreslår att regeringen öppnar upp för samtal med Finland och Danmark om att se över delar av trålgränsen, i ett första pilotområde utanför Stockholms skärgård. Vi föreslår även en särskild satsning på att bygga upp de kustnära fiskbestånden för att få tillbaka stor fisk.

Helt nödvändiga eko-systemtjänster

Med kraftfulla insatser och en effektiv förvaltning lokalt, nationellt och internationellt kan vi få tillbaka ett hav som kan fortsätta producera viktiga och i vissa fall för oss helt nödvändiga eko-systemtjänster. Vi kan dock inte förvänta oss att få tillbaka den havsmiljö som fanns för 100 år sedan. Det vi kan arbeta för är ett friskt hav med välmående ekosystem som kan producera sunda och goda livsmedel, högkvalitativ rekreation och turism, och inte minst fortsätta vara världens lungor och jordens viktigaste kolsänka.


Emma Nohrén

Ordförande, Miljömålsberedningen
Betty Malmberg (M)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Elin Segerlind (V)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Elisabeth Falkhaven (MP)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Kjell-Arne Ottosson, (KD)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Lars Tysklind (L)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Magnus Ek (C)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Magnus Manhammar (S)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Marlene Burwick (S)
Ledamot, Miljömålsberedningen
Martin Kinnunen (SD)
Ledamot, Miljömålsberedningen

Beslutskedja: Miljömålsberedningen (M 2010:04) – En strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser

1/7
2018
5/1
2020
14/1
2021
15/1
2021
15/1
2021
19/1
2021
19/1
2021
21/1
2021
21/1
2021
21/1
2021
18/2
2021
23/5
2021

Forrige artikel Debatt: Polarisering – ett hot mot svensk demokrati? Debatt: Polarisering – ett hot mot svensk demokrati? Næste artikel Utredare: Möjliggör ökad överföring av information inom vård och omsorg Utredare: Möjliggör ökad överföring av information inom vård och omsorg