Debatt

Mats Ekholms slutreplik: Riksrevisionens granskning förlorar trovärdighet

Riksrevisionens granskningsrapport redovisar inte vilka samordnares problem man tagit fasta på, i vilket sammanhang dessa förekommit eller i vilken mån som samordnare och Skolverket haft överläggningar om problemen. Det är information som behövs för att begripa problemen som uppstått i Pisa-hanteringen, skriver Mats Ekholm i en slutreplik.

”Den kompletterande intervjuundersökning som genomförts har förvisso ingen statistisk relevans men för att ge den belysning som myndigheten strävat efter behöver underlaget bli redigt och korrekt redovisat.”
”Den kompletterande intervjuundersökning som genomförts har förvisso ingen statistisk relevans men för att ge den belysning som myndigheten strävat efter behöver underlaget bli redigt och korrekt redovisat.”Foto: Fredrik Sandberg/TT
Mats Ekholm
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Helena Lindberg anger i Riksrevisionens synpunkt på mitt beklagande över att denna statliga myndighet svarat för en ogenomtränglig redovisning av det intervjuunderlag som man använt i sin granskning av hanteringen av 2018 års Pisa-undersökning att syftet med intervjuerna ”varit att ge en förståelse för vilka problem som kan ha förekommit i samband med genomförandet.”

Därigenom förlorar Riksrevisionens granskning sin trovärdighet vad det gäller slutsatserna två och tre som redovisas i repliken.

Det är just det som är problemet med att Riksrevisionen inte öppet redovisar vilka intervjuer som verkligen genomförts. Det blir inte möjligt att av granskningsrapporten läsa ut vilka samordnares problem som revisionen tagit fasta på och i vilket sammanhang dessa förekommit eller i vilken mån som samordnare och Skolverket haft överläggningar om problemen. Det är sådan information som hade behövt lyftas fram för att de problem som uppstått i Pisa-hanteringen skulle kunna begripas.

Läs också

Förlorar trovärdighet

Den kompletterande intervjuundersökning som genomförts har förvisso ingen statistisk relevans men för att ge den belysning som myndigheten strävat efter behöver underlaget bli redigt och korrekt redovisat. Så är det inte i rapporten. Därigenom förlorar Riksrevisionens granskning sin trovärdighet vad det gäller slutsatserna två och tre som redovisas i repliken.

”Humoristiskt”

Det blir på ett sätt humoristiskt att den granskande myndigheten på sidan 15 i sin rapport konstaterar angående exkludering av uppgiftslämnare att man ”inte heller fått tag på alla skolsamordnare vi sökt och vissa har inte bedömt att de kommer ihåg tillräckligt för att vilja prata med oss.” Humoristiskt genom att granskningen gällt just exkludering av andra informationslämnare: de 15-åriga elever som också verkar i skolor.

Läs tidigare inlägg i debatten

Replik på tidigare gd:s debatt om Riksrevisionens Pisa-granskning

Vi håller inte med Skolverkets tidigare generaldirektör Mats Ekholm i hans kritik av hur vi gjort urvalet av skolsamordnare, och hur vi har använt informationen. Intervjuerna har bidragit med värdefull information. De är dock inte avgörande för de slutsatser vi drar, skriver Riksrevisionens Helena Lindberg i en replik.

Professor: Riksrevisionens oklara rapportering är av sällsynt låg kvalitet

Riksrevisionens kritik får läggas till högen av ofullkomligheter som visserligen väcker mycket skrammel, men som i sin redovisning är lika bristfällig som myndigheternas hantering av exkluderingen av ungdomar från mätningarna i Pisa 2018 varit. Det skriver professor emeritus Mats Ekholm.

Nämnda personer

Helena Lindberg

Riksrevisor Riksrevisionen
Jur. kand. (Stockholms uni., 1984)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00