M: Tiotusentals nya jobb och högre inkomster för alla

Tillsammans med ytterligare reformer på skatteområdet stiger siffran till 37 000 nya jobb.

– Det är på några års sikt, sade ekonomiskpolitiska talespersonen Ulf Kristersson när han tillsammans med partiledaren Anna Kinberg Batra presenterade partiets budgetmotion – skuggbudgeten.

Mest pengar lägger Moderaterna på ett första jobbet-avdrag. Total 9 miljarder går till avdraget. Enligt partiets beräkningar ger det upp emot 2 000 kronor mer i plånboken om året.

För att öka stimulansen för företag att anställa unga vill partiet sänka arbetsgivaravgiften för dem som är under 21 år.

Kristersson hoppas att båda dessa åtgärder kan få fler som är i det som moderaterna kallar det nya utanförskapet att få jobb. Det nya utanförskapet utgörs av dem som står allra längst från arbetsmarknaden: unga lågutbildade och nyanlända.

I samma anda vill Moderaterna också införa en ny anställningsform. Anställningen avser det första jobbet och är en del i det som Moderaterna kallar ”Bredare vägar till det första jobbet”. Anställningen varvar jobb med utbildning och det finns inga krav på kollektivavtal.

– Alla arbetar vad de kan efter förmåga, sammanfattar Anna Kinberg Batra partiets arbetsmarknadspolitik.

Moderaterna betonar att partiets reformer inte försämrar statens finanser.

– Budgeten är finansierad krona för krona. Och på några års sikt uppfyller vi överskottsmålet, sade Kristersson. 

Nej till 16 miljarder

Moderaterna säger nej till många av de förslag som regeringen har i budgetpropositionen. Man minskar statens inkomster drygt 16 miljarder kronor genom att säga nej till olika skattehöjningar. Det är:

• Nej till minskat RUT- och ROT-avdrag
• Nej till höjd bensin- och dieselskatt
• Nej till höjda kostnader för att anställa äldre
• Nej till höjd inkomstskatt för 1,2 miljoner löntagare
• Nej till höjda kostnader för hemtjänsten
• Nej till sänkt avdragsrätt för gåvor
• Nej till höjd biomoms 

Nej till 25 miljarder

Samtidigt sparar Moderaterna drygt 25 miljarder nästa år, jämfört med regeringens budget genom att säga nej till många utgiftsökningar. Det är bland annat:

• Nej till byggsubventioner 
• Nej till regeringens arbetsmarknadspolitik
• Nej till höjda bidrag
• Nej till lokala klimatsatsningar och klimatbistånd
• Nej till ökade myndighetsanslag

Moderaterna menar att deras budget förbättrar den disponibla inkomsten för alla grupper.

– Det är bland annat tack vare pensionärsskattesänkning för de svagaste grupperna, sade Kinberg Batra.

– Regeringens politik leder till att sex av tio inkomstgrupper får lägre disponibel inkomst. Våra förändringar gör att tio av tio inkomstgrupper får högre disponibel inkomst, sade Ulf Kristersson.

Inkomstgrupperna anspelar på att i statistisk analys är befolkningen uppdelad i tio inkomstgrupper, med lika många personer i varje. Varje grupp får ett visst inkomstspann. Utifrån det går det att beräkna hur effekter av olika reformer slår.