M-kritik mot ny linje om EU-kvoter för TV

KULTUR. Andreas Norlén (M), ordförande i konstitutionsutskottet, anser att den svenska hållningen hittills har varit nej till kvoterat innehåll för tv och filmer. Han är kritisk till att regeringen och kulturminister Alice Bah Kuhnke nu har bytt fot.

Foto: Bild: Riksdagen
Mattias Croneborg

– Kulturministerns uttalande i Altinget innebär att Sverige har svängt om kvoter. Jag är förvånad över positionsförflyttningen från Alice Bah Kuhnke, säger Andreas Norlén till Altinget.

Altinget skrev tidigare om att EU-kommissionen vill tvinga streamingtjänster som Netflix att erbjuda mer europeiskt innehåll och föreslår en kvot på minst 20 procent

Bah Kuhnke ville inte vara för principafast

Motivet är att motverka att det blir allt för mycket amerikanska filmer och tv-serier på bekostnad av europeiska produktioner.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) sade om förslaget att  det ska sättas i en svensk kontext och att hon månar "om det svenska innehållet och den svenska kulturen och att alla olika verksamheter och aktörer på den svenska marknaden som är kulturarbetare också i någon form får en möjlighet att konkurrera och visa sina alster."

Bah Kuhnke sade också att hon inte vill hålla en principiell linje mot kvotering, något som alltså får Andreas Norlén att reagera.

EU ska inte bestämma vad svenskar ser

Han menar att  Sverige tidigare har varit principiell motståndare till kvotering när det gällt produktion av film och tv. Han ser två anledningar till det. Det ena är ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Att EU skulle bestämma vad som sänds i Sverige.

– Det tycker jag är principiellt fel, säger han.

Det andra är att publiken ska få få bestämma vad de vill se.

– Om det görs bra europeiska produktioner kommer de att ses av publiken, säger Andreas Norlén, och tillägger:

– Jag tycker att Alice Bah Kuhnkes utspel tyder på att hon inte litar på att svenska produktioner kan hävda sig på en internationell marknad. Men vi har ju ett produktioner som sålts till flera olika länder, säger han. 

Dokumentation

Kommissionens förslag

Förslaget gäller en revision av direktivet om audiovisuella medietjänster från 2010 (medietjänstdirektivet).

Syftet är att uppnå bättre balans i de regler som gäller för traditionella tv-företag, leverantörer av video-on- demand och videodelningsplattformar, särskilt när det gäller skydd av barn. Förslaget är också tänkt att stärka EU:s kulturella mångfald, säkra oberoende för tillsynsmyndigheterna och ge tv-företag mer flexibilitet vad gäller reklam.

Konsekvensen väntas bli bättre ekonomi för medietjänstleverantörer, primärt tv-stationer – och därmed ökad kapacitet för att investera i audiovisuellt innehåll.

Direktivet ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna verkligen är oberoende gentemot regeringar och näringsliv, och att de kan spela sin roll så optimalt som möjligt genom att se till att de audiovisuella medierna handlar i tittarnas intresse. I EU-lagstiftningen kommer det att fastställas vilken roll gruppen av europeiska tillsynsmyndigheter för audiovisuella medietjänster, som består av 28 nationella tillsynsmyndigheter på det audiovisuella området, kommer att spela. Gruppen kommer att utvärdera uppförandekoder och vara rådgivande gentemot kommissionen.

Mer europeiskt kreativt innehåll: I dag investerar europeiska tv-stationer cirka 20 procent av sin omsättning i originalinnehåll, medan samma siffra för leverantörer av on demand-tjänster är mindre än 1 procent. Kommissionen vill att tv-stationerna fortsättningsvis ska öronmärka minst halva sändningstiden för europeiska program och den vill tvinga leverantörer av on demand-tjänster att säkerställa att minst 20 procent av innehållet i deras kataloger är europeiskt. I förslaget slår man också fast att medlemsstaterna kommer att kunna uppmana leverantörer av on demand-tjänster i respektive land att bidra finansiellt till europeiska produktioner.

Mer flexibilitet för tv-stationerna: Tittare som störs av för mycket tv-reklam ska kunna byta till reklamfria online-erbjudanden som inte fanns för tio år sedan. De uppdaterade reglerna på det audiovisuella området tar denna och andra nya realiteter i beräkning. Det uppdaterade direktivet ger tv-företagen större flexibilitet vad gäller när de får visa reklam – det samlade taket på 20 procent av sändningstiden får vara kvar mellan klockan 7 och klockan 23, men i stället för den nuvarande regeln om 12 minuter per timme införs en regel som tillåter tv-stationerna att välja när reklamen ska visas under dagen.

Tv-företag och leverantörer av on demand-tjänster kommer också att få större flexibilitet i användningen av produktplacering och sponsorer, samtidigt som tittarna måste bli informerade om det.


Nämnda personer

Alice Bah Kuhnke

Europaparlamentariker (MP), ledamot i partistyrelsen
fil. kand. statsvetenskap (Stockholms uni., 2003)

Andreas Norlén

Talman
Jur. dr (Linköpings uni., 2004)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00