Kommissionen vill ha Europakvot på Netflix

KULTURKAMP.  EU-kommissionen kräver minst 20 procents europeiskt innehåll i streamingstjänster som Netflix. Frågan är dock om förslaget om kvoter passerar ministerrådet.

Placeholder image
Kommissionen vill ha mer europeiskt innehåll i streamingstjänster. Foto: Foto: Pixabay

Amerikanska hit-serier som ”Breaking Bad”, ”Game of Thrones” och ”House of Cards” stjäl uppmärksamheten från ”Barnaby”, ”Wallander” och ”Bron” i takt med att allt fler tv-tittare stänger av den klassiska tablå-tv:n och går över till Netflix och HBO.

Men nu vill EU-kommissionen tvinga streamingtjänsterna att erbjuda mer europeiskt innehåll. Närmare bestämt minst 20 procent.

Det framgår av förslaget till revision av det så kallade medietjänstdirektivet, som kommissionen presenterade på onsdagen tillsammans med sin nya strategi för den digitala marknaden.

Enligt EU-kommissionen investerar europeiska tv-stationer cirka 20 procent av sin omsättning i att producera originalinnehåll, medan de så kallade on demand-tjänsterna bara lägger ner 1 procent. Med en minimikvot för europeiskt innehåll vill kommissionen säkerställa att de nya digitala spelarna i långt högre grad bidrar till att stödja europeisk film- och tv-produktion.

Netflix: Vi gillar europeisk tv

I ett hearingsvar till EU-kommissionen varnar Netflix för att fyrkantiga kvotkrav riskerar att kväva marknaden för nya aktörer på on demand-tjänster.

Men Netflix själva verkar inte vara särskilt oroliga för potentiella kvoter.

”Våra användare över hela världen älskar europeiska program, och därför investerar vi också mer i de här programmen. Vi värdesätter kommissionens ambition att få den europeiska produktionen att blomstra, men måste samtidigt konstatera att det inte kommer att ske på grund av de föreslagna metoderna”, meddelar presstjänsten i ett mejl till Altinget.

Netflix upplyser att man redan har investerat flera hundra miljoner euro i europeiska produktioner.

”Vår första originalserie i Europa, ”Marseille” hade premiär tidigare i maj – och den ses överallt. Senare i år har vi premiär för ”The Crown”, som är vår nästa europeiska serie. Utöver det har vi serier på väg i Spanien, Italien och Tyskland – och vi letar aktivt efter fler projekt”, skriver Netflix.

Storinköp i Cannes

Men Altinget kan inte få svar på hur många procent av Netflix- innehållet som utgörs av europeisk film och tv i dag.

Netflix nöjer sig med att påpeka att de utöver egna produktioner har partnerskap med flera europeiska tv-företag, däribland BBC (”Watership Down”), Channel 4 (”Kiss me First”, ”Crazy Face”), ITV (”Marcella”) och danska TV2 (”Rita”).

 Och så har man gjort stora inköp av europeiska titlar på filmfestivalen i Cannes, skriver Netflix.

Ska förhandlas

Nästa steg är att få förslaget genom ministerrådet och EU-parlamentet. Den svenska regeringen intar en avvaktade position till de tidigare planerna på en revidering av direktivet.

Det är en grundläggande förutsättning för europeisk konkurrenskraft att den digitala inre marknaden fortsätter att utvecklas. Samtidigt är det centralt att bevaka att kommande förslag inte strider mot yttrandefriheten och svenska grundlagar, är den svenska linjen enligt de dokument som har lämnats till EU-nämnden.

Den danske kulturministern Bertel Haarder (Venstre) anser inte att rigida kvoter är vägen fram. Han vill hellre satsa på att göra danskt och europeiskt innehåll ännu mer attraktivt.

”Jag går in för en mer positivt orienterad lösning, som kan främja den europeiska film- och tv-produktionen, hellre än att gå kvotvägen. Det kan man göra på flera sätt, bland annat med samarbete och co- produktioner över europeiska gränser och med hjälp av modern språkteknik, som kan säkerställa att verk på olika språk når ut i hela Europa”, skriver han i ett mejlsvar till Altingets danska redaktion.

Søren Elkrog Friis

friis@altinget.dk

Dokumentation

Kommissionens förslag

Förslaget gäller en revision av direktivet om audiovisuella medietjänster från 2010 (medietjänstdirektivet).

Syftet är att uppnå bättre balans i de regler som gäller för traditionella tv-företag, leverantörer av video-on- demand och videodelningsplattformar, särskilt när det gäller skydd av barn. Förslaget är också tänkt att stärka EU:s kulturella mångfald, säkra oberoende för tillsynsmyndigheterna och ge tv-företag mer flexibilitet vad gäller reklam.

Konsekvensen väntas bli bättre ekonomi för medietjänstleverantörer, primärt tv-stationer – och därmed ökad kapacitet för att investera i audiovisuellt innehåll.

Direktivet ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna verkligen är oberoende gentemot regeringar och näringsliv, och att de kan spela sin roll så optimalt som möjligt genom att se till att de audiovisuella medierna handlar i tittarnas intresse. I EU-lagstiftningen kommer det att fastställas vilken roll gruppen av europeiska tillsynsmyndigheter för audiovisuella medietjänster, som består av 28 nationella tillsynsmyndigheter på det audiovisuella området, kommer att spela. Gruppen kommer att utvärdera uppförandekoder och vara rådgivande gentemot kommissionen.

Mer europeiskt kreativt innehåll: I dag investerar europeiska tv-stationer cirka 20 procent av sin omsättning i originalinnehåll, medan samma siffra för leverantörer av on demand-tjänster är mindre än 1 procent. Kommissionen vill att tv-stationerna fortsättningsvis ska öronmärka minst halva sändningstiden för europeiska program och den vill tvinga leverantörer av on demand-tjänster att säkerställa att minst 20 procent av innehållet i deras kataloger är europeiskt. I förslaget slår man också fast att medlemsstaterna kommer att kunna uppmana leverantörer av on demand-tjänster i respektive land att bidra finansiellt till europeiska produktioner.

 

Mer flexibilitet för tv-stationerna: Tittare som störs av för mycket tv-reklam ska kunna byta till reklamfria online-erbjudanden som inte fanns för tio år sedan. De uppdaterade reglerna på det audiovisuella området tar denna och andra nya realiteter i beräkning. Det uppdaterade direktivet ger tv-företagen större flexibilitet vad gäller när de får visa reklam – det samlade taket på 20 procent av sändningstiden får vara kvar mellan klockan 7 och klockan 23, men i stället för den nuvarande regeln om 12 minuter per timme införs en regel som tillåter tv-stationerna att välja när reklamen ska visas under dagen.

Tv-företag och leverantörer av on demand-tjänster kommer också att få större flexibilitet i användningen av produktplacering och sponsorer, samtidigt som tittarna måste bli informerade om det.



Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor