Debatt

Luf: Tillskottet är en piss i Vättern

DEBATT. Innan kommunerna dragit ner på sitt slöseri och lärt sig ta ansvar för gemensamma resurser borde staten inte ge dem pengar. Kommunala politiker kan inte lägga pengarna på strunt för att sedan bli räddade av staten, skriver två representanter för Luf. 

Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterar M:s förslag till extra budget.
Moderaternas Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson presenterar M:s förslag till extra budget.Foto: Jonas Ekströmer/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Frida Jansson
Näringslivs- och integrationspolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet
Karl Philip Nilsson
Ekonomisk- och infrastrukturpolitisk talesperson, Liberala ungdomsförbundet


Den 22 januari kom beskedet att oppositionen – Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet – bestämt sig för att köra över januaripartiernas förslag om fem miljarder till välfärden i kommunerna.

Oppositionen vill i stället lägga sju miljarder på välfärden. Offentliga utgifter är dock redan runt 50 procent av BNP. Det är dags att i stället börja prata effektiviseringar och skattesänkningar.

"En piss i Vättern"

För det första – sju miljarder motsvarar ungefär en procent av kommunernas kostnader. Tillskottet är med andra ord en piss i Vättern. Debatten om kommunernas ekonomi har blivit en auktion där oppositionen och regeringen tävlar om att bjuda över varandra. 

En ansenlig summa

För det andra, även om kommunerna har det tufft med att få ekonomin att gå ihop så lägger de en massa pengar på onödiga saker. Vissa kommuner driver restaurang, i Helsingborg bedriver kommunen jordbruk, andra åker på dyra Almedalsresor, och i Göteborgs kommun hade man 236 anställda kommunikatörer 2018.

Debatten om kommunernas ekonomi har blivit en auktion där oppositionen och regeringen tävlar om att bjuda över varandra. 

Frida Jansson och Karl Philip Nilsson
Liberala ungdomsförbundet

Det är såklart ganska lite pengar i sammanhanget, men om man lägger ihop alla dem så får man en ansenlig summa man kunnat lägga på annat – välfärden till exempel. Den som vill finna dyrare exempel kan ta sig en titt på kommunala arenabyggen – högriskprojekt som i princip aldrig bär sina egna kostnader.

Ett föredömligt exempel 

Innan kommunerna dragit ner på sitt slöseri och lärt sig ta ansvar för våra gemensamma resurser borde staten inte ge dem pengar. Om det sedan visar sig att det inte är möjligt att underhålla kärnverksamheten får man ta diskussionen då.

Det kan inte vara så att kommunala politiker kan lägga pengarna på strunt för att sedan bli räddade av staten när budgeten inte går ihop. Ett föredömligt exempel är Lunds kommun som bestämt att man ska skära ner sin Almedalsbudget till hälften (Sydsvenskan 28/10-19).

Sänk skatten i stället

Politik är faktiskt inte alltid att vilja, som Olof Palme sa, utan att välja. De pengarna staten behöver skjuta till kommunerna går ju inte att använda till annat.

Staten bör skapa förutsättningar för att Sverige ska vara starkt när konjunkturen vänder. Man borde med andra ord i stället använda pengarna till att sänka skatten. Att sänka skatten är bra för sysselsättningen och Sveriges ekonomi, men det är också rätt att sänka skatten.

Det är rätt att sänka skatten för de som tjänar minst så att de har mer pengar i plånboken till att köpa ett par rejäla kängor till sina barn när det blir vinter, åka på semester eller göra något helt annat.

En hord kommunikatörer

Vi kan såklart inte vara helt främmande för att kommunerna behöver hjälp. Skola, sjukvård och äldrevård är givetvis viktigt och måste fungera. Men innan kommunerna slutat finansiera lantbruk, en hord kommunikatörer och restauranger bör de inte förvänta sig att få skattebetalarnas pengar. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00