Luf: Liberalerna ägnar sig åt symbolpolitisk dumhet

I slutet av förra veckan meddelade regeringen beslutet att kriminalisera förintelseförnekelse. Förslaget kommer från en enig parlamentarisk kommitté, som Morgan Johansson tillsatte under sin tid som justitieminister.

Det är mycket olyckligt att alla riksdagens partier nu är överens om att inskränka yttrandefriheten.

Sju av tio judar i Sverige känner otrygghet

Sedan Hamas terrorattack den 7 oktober och det krig som utbrutit därefter, har judehatet ökat i hela världen. I en undersökning gjord av analysföretaget Infostat uppger sju av tio judar att det har blivit mycket mer otryggt att leva i Sverige. Under vintern har man kunnat läsa om hur Hamas-överlevare får stenar inkastade i vardagsrummet och hur den judiska församlingen i Göteborg inte har råd att bekosta den säkerhet som nu behövs.

Felaktiga uppfattningar, eller hemska åsikter, försvinner inte bara för att de inte får yttras.

Mot den bakgrunden är det enkelt att tänka att regeringens lagrådsremiss om att förbjuda förintelseförnekelse är rimlig. 

Men hur avskyvärt det än är att förneka Förintelsen, så är det fel att inskränka yttrandefriheten. Ett liberalt samhälle kan inte förbjuda faktaresistens. Själva poängen med yttrandefriheten är att den ska skydda den öppna debatten. Felaktiga uppfattningar, eller hemska åsikter, försvinner inte bara för att de inte får yttras.

I stället riskerar extremister att radikaliseras ytterligare när deras världsbild inte ifrågasätts. Sådana personer kan till och med få mer vatten på sin kvarn – när staten skickar signalen att man behöver lagstifta om vad som stämmer och inte.

Största klyschan är att alla klyschor stämmer 

Det verkliga skyddet mot antisemitism stavas utbildning. Hur klyschigt det än låter så är det svårt att komma ifrån att det krävs kunskap för att stå emot lögner och okunnighet. Inget barn ska lämna skolan utan en ordentlig utbildning där kunskap om Förintelsen och annan antisemitisk historia ingår.

Det är viktigt överallt, men än mer angeläget på platser där antisemitismen är utbredd. Sydsvenskan rapporterade innan årsskiftet hur elever på en skola i Malmö skrek ut antisemitism utan vidare konsekvenser. Sådana situationer försvinner inte av symbolpolitik. De kräver ett mycket mer grundläggande kunskaps- och toleransarbete.

När frågan om att kriminalisera förnekelse av Förintelsen diskuterades för tre år sedan påtalade Svante Weyler, dåvarande ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism, klokt att det finns människor som förnekar Förintelsen även i länder med förbud. Han sa även: 

– Det är viktigare att lära sig så mycket som möjligt om Förintelsen och sprida den informationen, sa Svante Weyler till SVT då. 

Partiet borde fortsatt vara skeptiska 

I samma artikel framgår att Liberalerna uttryckte skepsis mot förslaget. Det borde partiet fortsätta med. Varför ett liberalt parti plötsligt förespråkar en yttrandefrihetsinskränkning är svårt att förstå. Särskilt eftersom Liberalerna och regeringen innerst inne verkar veta att antisemitism och antisemiter bäst motverkas med bättre utbildning och säkerhetsåtgärder.

Bland annat tillsatte regeringen 10 miljoner kronor till Judiska centralrådet för öka säkerhetsarbetet under förra året, samt att Forum för levande historia har fått medel för öka kunskapen om antisemitism.

Det är bra, men inte tillräckligt.

Regeringen borde även klassa synagogor som nationella skyddsobjekt, så att staten får ansvar över säkerhetsarbetet. Den nuvarande skyddslagen riktar sig mot statligt ägda byggnader – men hoten riktas även mot civila sådana, såsom synagogor. Här finns ett verkligt utrymme för politiken att göra skillnad.

När det blåser obehagliga vindar måste det liberala svaret vara ökad kunskap och garanterad säkerhet, inte inskränkt yttrandefrihet.