Lönegolvet sabbar för svensk livsmedelsförsörjning

Lena-Liisa Tengblad och Emma Terander
Vd respektive arbetsmarknadschef Gröna arbetsgivare
När det svenska och europeiska säkerhetsläget förvärras är det viktigare än någonsin att svensk beredskap står sig stark. Så även den civila beredskapen där lantbruk och skogsbruk båda utgör centrala delar av vår beredskap. Men samtidigt som regeringen säger sig vilja stärka svensk livsmedelsberedskap och det svenska lantbruket lägger man nu krokben för de gröna näringarna genom det lönegolv för arbetskraftsinvandring som nu ligger på riksdagens bord.
Gör undantag för de gröna näringarna
Det mest allvarliga med detta förslag är att regeringen skrotat den tidigare listan på undantag från lönegolvet, där i princip samtliga yrken för de gröna näringarna fanns med. Nu vill regeringen i stället ge sig själva mandatet att selektivt besluta om undantag.
För de gröna näringarna som hanterar ett stort kompetensunderskott genom bland annat utländsk arbetskraft, innebär det stor osäkerhet för den framtida verksamheten. Ska vi ha en stark svensk livsmedelsförsörjning och beredskap framåt måste regeringen omgående tydliggöra och säkerställa att de gröna näringarna undantas från lönegolvet.
De kollektivavtalade lönerna inom gröna näringar ligger klart under den nya lönegolvsnivån. Det beror inte på att arbetskraften värderas lågt, utan på att verksamheterna är säsongsbetonade, den dagliga verksamheten beroende av väder och vind, marginalerna små och konkurrensen hög på en global marknad.
Företag kan tvingas lägga ner
Ett lönegolv som ligger högt över kollektivavtalen innebär att många företag helt enkelt inte har råd att anställa den arbetskraft som krävs. Följden blir att produktionen stagnerar eller minskar, att nödvändiga investeringar inte blir av och att företag tvingas lägga ner när marginalerna inte längre går ihop. Det är en utveckling som går rakt emot regeringens egen ambition att öka Sveriges förmåga att vara självförsörjande.
Ett lönegolv som ligger högt över kollektivavtalen innebär att många företag helt enkelt inte har råd att anställa den arbetskraft som krävs
Konsekvenserna riskerar att bli långtgående. Om de gröna näringarna inte får tillgång till den arbetskraft som behövs för att odla, skörda och producera mat riskerar vi att försvaga både vår försörjningsförmåga och vår beredskap. Det handlar inte bara om ekonomi – det handlar om att säkra mat på bordet för svenska hushåll och att upprätthålla ett robust totalförsvar. Redan nu är oron stor bland företagare. Många vet inte hur de ska planera eller budgetera för kommande säsonger. Ska man våga investera? Ska man våga anställa? Osäkerheten är förlamande och hotar hela branschens framtid.
Gröna näringars kompetensförsörjning har byggt på inhemsk arbetskraft utbildad på något av landets naturbruksgymnasium och yrkeshögskolor samt utländsk kompetens från andra delar av EU eller tredje land. Om lönegolvet sätter stopp för arbetskraftsinvandring så försämras kompetensförsörjningen drastiskt, både på lång och kort sikt.
Ge besked nu
Lönegolvet är inte en åtgärd som begränsar invandringen, det är en åtgärd som begränsar företagen. De personer som kommer hit på ett arbetstillstånd gör det för att deras kompetens är efterfrågad av företagen. De har jobb, betalar skatt och bidrar till svenskt BNP.
Regeringens ord om stärkt svensk livsmedelsproduktion och beredskap måste följas av handling. Företagen behöver besked om undantag nu, inte om månader. Varje dag som går utan klara regler ökar osäkerheten. Vi uppmanar regeringen att snarast presentera vilka undantag som ska gälla och att gröna näringar finns med. Det är en nödvändighet för att trygga kompetensbehovet, säkra livsmedelsproduktionen och upprätthålla vår nationella beredskap.











