Lönegolv och undantagslistor hotar industrins konkurrenskraft

De senaste veckornas politiska utspel om arbetskraftsinvandringen och det nya, högre lönegolvet visar att frågan är både angelägen och komplex. Vi välkomnar insikten om att undantag från lönegolvet behövs, för att inte slå undan benen för företag och försvaga Sveriges konkurrenskraft.

Men när Migrationsverket nu för andra gången får i uppdrag att föreslå vilka yrken som ska undantas från kravet, blir det tydligt hur svårt detta är i praktiken.

Är det verkligen möjligt, att utifrån gamla yrkeskoder, skapa ett fungerande system som både begränsar arbetskraftsinvandringen och samtidigt gör Sverige mer attraktivt för eftertraktad STEM-kompetens?

Undantagslistor låter enkelt 

Teknikindustrin är motorn i Sveriges gröna och digitala omställning. Våra företag finns i hela landet och skapar jobb långt utanför de egna väggarna. Varje jobb i industrin, skapar ytterligare jobb hos underleverantörer. Ett teknikintensivt land som Sverige, med global export och världsledande bolag, behöver både fler inhemskt teknikutbildade och internationell kompetens.

Sedan lönegolvet för arbetskraftsinvandring höjdes till 80 procent av medianlönen 2023 har arbetskraftsinvandringen minskat – både hög- och lågkvalificerad. Nu föreslår regeringen ett nytt krav på 90 procent av medianlönen, men med undantag för vissa yrken.

Migrationsverket har fått i uppdrag att ta fram en sådan undantagslista. Det är andra gången på kort tid som myndigheten får detta uppdrag. Det visar det uppenbara, undantagslistor låter enkelt, men är oerhört svårt i praktiken. Det finns flera skäl till det.

Hotar viktiga yrken 

De gamla yrkesklassificeringarna speglar inte dagens arbetsmarknad, och kompetensbehoven varierar kraftigt mellan regioner. Ett yrke kan vara en brist i Luleå men inte i Göteborg. Till det kommer en snabb teknikutveckling, som gör det svårt att veta vilken kompetens som behövs i morgon.

Särskilt utsatta blir små och medelstora företag på orter där utbudet av rätt utbildad arbetskraft redan är begränsat

Dessutom är det så att de yrken som nu påverkas av ett nytt lönegolv, på 90 procent av medianlönen, inte är låglönejobb. Det handlar om maskinoperatörer, underhållstekniker, svetsare och även akademiker, särskilt unga och nyexaminerade. Yrken som är avgörande för industrins konkurrenskraft och för Sveriges klimatomställning.

Särskilt utsatta blir små och medelstora företag på orter där utbudet av rätt utbildad arbetskraft redan är begränsat. Att politiken nu öppnar för undantag för tech och industri är positivt.

Företagen behöver stabilitet

Men företagen behöver stabilitet och förutsägbarhet. Teknikföretag planerar långsiktigt. När regelverk ändras snabbt, eller om det är otydligt vad som gäller framåt, skapas osäkerhet. Det gör det svårare att rekrytera, svårare att växa och svårare att konkurrera internationellt.

En ständigt föränderlig undantagslista där yrken riskerar att åka in och ut minskar viljan att satsa på ett liv och en karriär i Sverige. Därför måste en sådan lista utformas på ett hållbart, långsiktigt och begripligt sätt. Den måste dessutom bygga på förståelsen för att också yrken med små volymer av arbetskraftsinvandring kan vara helt avgörande för enskilda företag. 

Vår direkta uppmaning till regeringen är därför – bygg vidare på de goda initiativen. De senaste åren har regeringen genomfört flera förbättringar för att stärka Sveriges attraktionskraft: kortare handläggningstider, förbättringar i blåkortssystemet och en utvidgad expertskatt för att nämna några. Det är åtgärder som gör skillnad.

Men ett nytt lönegolv, om inte undantagen utformas ändamålsenligt, riskerar att dra åt motsatt håll. Lyssna på företagen inom tillverknings- och teknikindustrin och agera därefter. Låt Sverige fortsätta vara ett land byggt på konkurrenskraft, inte krångel.