Prenumerera
Annons
Debatt

Låt inte hot och påtryckningar sätta gränser för vår yttrandefrihet

”Sverige ska stå fast vid sina grundläggande principer”, skriver debattören. 
”Sverige ska stå fast vid sina grundläggande principer”, skriver debattören. Foto: Pelle T Nilsson/Jessica Gow/TT
20 mars 2026 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Sverige har en stolt och världsunik tradition av att värna det fria ordet. Redan 1766 blev Sverige först i världen med grundlagsskyddad tryckfrihet. Tillsammans med yttrande-, demonstrations- och mötesfriheten i 1974 års regeringsform utgör detta berggrunden för vår demokrati.

Ett öppet samhälle kräver att vi accepterar även djupt provocerande och kränkande yttringar. Det är priset för friheten. Vi får aldrig låta våldsamma eller intoleranta krafter sätta gränserna för våra fri- och rättigheter.

Den principen är, enligt min uppfattning, inte förhandlingsbar.

Lagförslag om begränsningar 

Bakgrunden till regeringens proposition (Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar) är välkänd.

Koranbränningarna under 2022 och 2023 ledde till våldsamma upplopp, internationella reaktioner och krav från både svenska och utländska aktörer, bland annat Socialdemokraterna och 57 muslimska länder inom OIC, på att begränsa yttrande- och demonstrationsfriheten. Sommaren 2023 tillsatte regeringen en utredning om att ändra ordningslagen med hänvisning till ”Sveriges säkerhet”.

Att ens öppna för sådana inskränkningar under yttre tryck riskerar att signalera att våra principer är förhandlingsbara. Danmark valde den vägen och införde ett förbud mot koranbränningar i slutet av 2023.

Kan urholka yttrandefriheten 

Utredningen (SOU 2024:52) innehöll förslag om ökade möjligheter att begränsa demonstrationer. Regeringen pausade först arbetet, men efter den uppmärksammade händelsen den 9 september 2025, där civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) utsattes för aggressiv förföljelse har nu återkommit med ett snarlikt förslag; denna gång med hänvisning till ”människors liv och hälsa”.

Propositionen innebär bland annat:

  • att Polismyndigheten ska kunna besluta om annan tid eller plats än den sökta
  • att sammankomster ska kunna ställas in av säkerhetsskäl.

Detta kan framstå som rimliga förtydliganden. Men i praktiken riskerar det att få långtgående konsekvenser.

Demonstrationsfriheten handlar inte bara om att få yttra en åsikt, utan om att få göra det där budskapet når fram. En rätt som i praktiken begränsas till avlägsna platser är ingen verklig demonstrationsrätt.

Riskerar inskränka mötesfriheten

Polisen kan redan i dag föra dialog om tid och plats med arrangörerna. Det fungerar väl i de flesta fall. Men att myndigheten nu uttryckligen ska kunna ”besluta” riskerar att förvandla dialog till ensidig myndighetsutövning – en principiell maktförskjutning från medborgaren till staten.

Än mer problematiskt är möjligheten att ställa in sammankomster med hänvisning till ”säkerheten för människors liv eller hälsa”. Formuleringen är bred och saknar tydlig geografisk avgränsning. I praktiken kan hot; även riktade mot andra platser; användas för att stoppa demonstrationer.

Demonstrationsfriheten handlar inte bara om att få yttra en åsikt, utan om att få göra det där budskapet når fram

Detta öppnar för det så kallade våldsverkarnas veto: att hot om våld blir ett effektivt sätt att tysta obekväma åsikter.

Exempelvis skulle en demonstration utanför den ryska ambassaden i Stockholm kunna stoppas med hänvisning till risker för människors liv eller hälsa på Gotland – eller till och med utomlands. Det är en farlig utveckling i en rättsstat.

Riksdagen bör därför rösta nej

Lagstiftning som rör grundläggande fri- och rättigheter måste vara tydlig och förutsebar. Den får inte innehålla öppna formuleringar som kan tolkas långt utöver vad som rimligen varit avsett. Även om förarbeten vägs in vid rättstillämpning är det lagtexten som ytterst styr.

Regeringens proposition är i bästa fall onödig och i värsta fall skadlig. Den riskerar att förskjuta balansen mellan frihet och ordning på ett sätt som på sikt urholkar våra mest grundläggande rättigheter.

Vi ska inte förändra lagstiftningen på ett sätt som öppnar för inskränkningar av yttrande- och demonstrationsfriheten – särskilt inte när dagens ordning i huvudsak fungerar.

Sverige ska stå fast vid sina grundläggande principer, även när det blåser.

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026