Debatt

Låt inte fler svenskar dö av smutsig luft från trafiken

Sverige bör anta en nollvision mot förtida dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av de luftföroreningar som trafiken ger upphov till, skriver Hjärt-Lungfonden tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer och experter.

”Ren luft är inte ett livsstilsval, varken för enskilda individer, städer eller nationer. Det är en fråga om att rädda liv och kräver politisk vilja.”
”Ren luft är inte ett livsstilsval, varken för enskilda individer, städer eller nationer. Det är en fråga om att rädda liv och kräver politisk vilja.”Foto: Fredrik Sandberg/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare Hjärt-Lungfonden 
Anders Åkesson
Ordförande Riksförbundet HjärtLung 
Mikaela Odemyr
Ordförande Astma- och allergiförbundet 
Bengt Fladvad
Ordförande Östra Sveriges luftvårdsförbund 
Mathias Lindow
Ordförande Svenska cykelstäder 
Per Hasselberg
Ordförande Cykelfrämjandet 
Thomas Sandström
Överläkare och professor i lungmedicin vid Umeå universitet  
Anna Oudin
Docent i epidemiologi vid Lunds universitet, forskare i hållbar hälsa vid Umeå universitet
Petter Ljungman
Överläkare och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet 
Erik Melén
Barnallergolog och professor i pediatrik vid Karolinska institutet 
Bertil Forsberg
Professor i miljömedicin vid Umeå universitet 
Leo Stockfelt
Docent i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet  
Ebba Malmqvist
Docent i miljömedicin vid Lunds universitet 
Göran Pershagen
Professor Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet

I dag beräknas cirka 1  400 personer dö i förtid som en konsekvens av luftföroreningar från trafiken i Sverige. Det är mer än sex gånger så många som antalet dödsfall i trafikolyckor, som har mer än halverats på ett par decennier. Därför är det nu dags för en nollvision även vad gäller luftföroreningar.

Luftföroreningar kostar 168 miljarder årligen

Konsekvenserna av dagens luftföroreningar är allvarliga. Smutsig luft drabbar människor i form av till exempel hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Det finns även påverkan på graviditeter och kopplingar till typ 2-diabetes. Barn är extra sårbara och riskerar att få nedsatt lungkapacitet. Samhällskostnaderna för luftföroreningar, som totalt dödar närmare 7 000 svenskar i förtid varje år, uppgår till 168 miljarder kronor. Smutsig luft färdas fritt, oavsett var den kommer ifrån och sett till hela EU dödar den över 400 000 européer varje år. Därför finns ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft. Frisk luft förbättrar både folkhälsan och minskar klimatpåverkan.

Ny kunskap om hälsoeffekterna av luftföroreningar visar på större risker än vad som tidigare varit känt även vid låga halter. Därför har WHO sänkt sina rekommenderade riktvärden för till exempel de minsta och farligaste partiklarna som nu ligger på endast 5 mikrogram per kubikmeter. I Sverige har vi satt gränsen fem gånger högre, vid 25 mikrogram. Det är med andra ord ingen överdrift att påstå att gränsvärdet för luftkvaliteten i Sverige är hälsofarligt hög.

Ren luft räddar liv

Ett förslag till skärpta gränsvärden för luftföroreningar har nyligen röstats igenom av EU-parlamentet. Ändå är de föreslagna gränsvärdena fortfarande dubbelt så höga som WHO:s riktvärden. Årsmedelvärdet för små partiklar ska sänkas från 25 till 10 mikrogram per kubikmeter – men inte förrän år 2030. Enskilda länder har dessutom möjlighet att undantas från reglerna.

Det är med andra ord ingen överdrift att påstå att gränsvärdet för luftkvaliteten i Sverige är hälsofarligt hög.

Ren luft är inte ett livsstilsval, varken för enskilda individer, städer eller nationer. Det är en fråga om att rädda liv och kräver politisk vilja. Det är positivt att EU-parlamentet visar engagemang för renare luft till hundratals miljoner människor i hela EU. Men här i Sverige kan och bör vi gå längre.

En ny svensk studie visar på stora samhällsnyttor av att utforma ett transportsystem i städer som är mindre bilberoende än det vi har idag och att det finns styrmedel som kan bidra till detta. Det handlar bland annat om fartbegränsningar och att göra kollektivtrafik och cykel mer attraktiva som färdmedel. Systemet har fått bred acceptans när det har införts i andra länder.

Ta en ledande roll

På goda vetenskapliga grunder anser vi därför att Sverige bör ge medborgarna tillgång till renare luft och på så sätt förbättra folkhälsan genom att:

  • Sätta gränsvärden för luftföroreningar i nivå med WHO:s riktvärden.
  • Anta en nollvision mot de dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av de luftföroreningar som trafiken ger upphov till.
  • Ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell åtgärdsplan för bättre luftkvalitet.

En enkät till landets kommuner som Hjärt-Lungfonden har genomfört visar att förslagen får enhälligt stöd bland de 280 kommuner som har svarat av totalt 292, samt av en majoritet bland samtliga partier. I en ny rapport uppmanar Världshjärtförbundet World Heart Federation (WHF) alla länder att anta WHO:s rekommendationer – och Sverige har goda förutsättningar att ta en ledande roll.

Altingets gratis nyhetsbrev


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00