Ökade resurser till medicinsk forskning kan rädda liv och spara pengar

Idag är det fem år sedan WHO deklarerade att spridningen av SARS-CoV-2 var en pandemi. Samma dag avled den första personen i Sverige i sviterna av covid-19. Åren som följde gjorde forskare och vårdpersonal i hela världen en enastående kraftsamling. Sveriges regering vidtog en rad åtgärder vilket nyligen lyftes av socialminister Jakob Forssmed.

Virus förvärrar sjukdomar

Covid-19-pandemin visade hur mycket virussjukdomar kan påverka samhället – inte bara genom förlorade liv och överbelastade sjukvårdsystem, utan också genom enorma ekonomiska förluster. Pandemin är över men dess konsekvenser är fortsatt tydliga, inte minst för dem som drabbats av postcovid. Vi bör agera kraftfullare mot virussjukdomar. Det blir tydligt när man tittar på den samlade statistiken och tar del av forskarintervjuer i vårt nya faktablad.

De senaste 15 åren har WHO utlyst åtta globala folkhälsonödlägen, alla på grund av virus. Virusinfektioner är även orsaken till några av våra vanligaste sjukdomar som förkylning, influensa och RS-virus. Dessutom orsakar de 12–20 procent av alla cancerfall globalt och kan öka risken för eller förvärra sjukdomar som astma, diabetes, neurologiska sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. 

En grov uppskattning visar att de totala kostnaderna i Sverige för virussjukdomar och dess följdsjukdomar sannolikt överstiger 100 miljarder kronor per år.

Nästan alla drabbas av virussjukdomar i någon form flera gånger per år. Det belastar hälso- och sjukvården och innebär stora kostnader för samhället i form av sjukvårdskostnader, produktionsbortfall och vård av sjuka barn. En grov uppskattning visar att de totala kostnaderna i Sverige för virussjukdomar och dess följdsjukdomar sannolikt överstiger 100 miljarder kronor per år.

Den statliga investeringen för att bemöta inte bara virussjukdomar, utan all ohälsa genom medicinsk och hälsovetenskaplig forskning budgeterades dock enbart till 9,3 miljarder kronor 2023.

Stärk grundforskningen

Vi behöver stärka förutsättningarna för forskning som, med betoning på excellens, kan bemöta de stora hälsoutmaningarna, inklusive virussjukdomar.

Vi uppmanar till tre åtgärder:

• Investera i starka och hållbara forskningsmiljöer
  Det krävs stark grundforskning om vi ska ha en god beredskap mot virussjukdomar och pandemier. Forskningsinfrastruktur, till exempel högteknologiska plattformar som möjliggör avancerade analyser, behöver få en långsiktig finansiering, samt vara samordnad och tillgänglig för vårdpersonal och forskare i hela landet.
• Ge mer plats åt forskning i vården
  Forskning ger ny kunskap och nya verktyg som hälso- och sjukvården kan använda för att upptäcka och förstå, behandla och förhindra virussjukdomar. Steget till att få in nya metoder i vården upplevs dock som stort och onödigt svårt. Regionerna bör säkerställa att anställda inom hälso- och sjukvården har tid och utrymme att delta i kliniska studier. Forskningen som sker inom vården behöver även följas upp på nationell nivå.
• Öka investeringarna i medicinsk och hälsovetenskaplig forskning
  Forskningsframsteg ökar möjligheten till prevention, effektivare diagnostik och behandling. Det räddar liv och sparar pengar. Idag motsvarar de statliga investeringarna i medicinsk och hälsovetenskaplig forskning mindre än 1,5 öre per vårdkrona. Vi uppmanar regeringen att arbeta för att de statliga investeringarna på sikt ska motsvara 4 öre per vårdkrona.

”En livsviktig fråga”

Kampen mot ohälsa, inte minst virussjukdomar och framtida pandemier, är en livsviktig fråga. Sverige har kompetens och möjlighet att ligga i framkant vad gäller virusforskning, men det krävs politisk handlingskraft. Vi uppmanar regeringen och regionerna att stärka forskning som bidrar till att förbättra folkhälsan, avlasta sjukvården, sänka samhällets kostnader och rädda liv.