Låt inte fler äldre dö av undernäring

Varje dag dör äldre människor av undernäring i Sverige. Dessförinnan har de troligtvis varit igenom en plågsam process av sjukhusvistelser, trycksår, fysiskt och psykiskt lidande, yrsel och fallolyckor. Undernäring är ett allvarligt hot mot individens livskvalitet. Samhället behöver göra mycket mer för att minska undernäringen och det lidande som undernäring innebär.

Stora kostnader för undernäring

Undernäring leder bland annat till ökat behov av omsorg, större vårdbehov och längre vårdtider. I Danmark har man nyligen räknat ut att sjukvården kan spara upp till 46 miljarder danska kronor fram till 2035 om man förebygger undernäring. Det är enorma summor!

Sex av tio över 65 år riskerar att bli undernärda, visar en bedömning från kvalitetsregistret Senior alert från 2022. Trots att Socialstyrelsen redan för tio år sedan kom med en föreskrift (HSLF-FS 2022:49) om förebyggande av och behandling vid undernäring ser vi inte att antalet drabbade minskar. Dagens åtgärder är alltså inte tillräckliga.

I Danmark har man nyligen räknat ut att sjukvården kan spara upp till 46 miljarder danska kronor fram till 2035 om man förebygger undernäring.

Till år 2040 kommer antalet personer över 75 år öka dramatiskt. Det kommer att sätta ytterligare press på vård och omsorg. Att investera i tidiga, förebyggande insatser är därför inte bara en fråga om äldres livskvalitet – det är ren samhällsekonomi.

Även små investeringar kan göra stor skillnad. I Kävlinge kommun har beräkningar visat att näringsrika mellanmål i ett tidigt skede är billigare än näringsdrycker. Mellanmål är dessutom aptitligare och ger mer variation. I Enskede-Årsta-Vantör har hemtjänsten börjat använda ett enkelt frågeformulär som hjälper till att tidig hitta de som riskerar att bli undernärda. Därmed räcker det ofta med enklare råd om mat och dryck för att undvika undernäring.

Inför en nollvision mot undernäring

Att förhindra onödigt lidande och skapa bättre förutsättningar för ett värdigt åldrande borde vara en självklar prioritering i kommuner, regioner och på riksnivå. Vi vill lyfta fram några konkreta och nödvändiga insatser för att flytta fram samhällets positioner i kampen mot undernäring:

• Ett tydligt och långsiktigt nationellt ansvar
  Det behövs en nationell nollvision för undernäring hos äldre, motsvarande den som finns för dödsfall och skador i trafiken. Regeringen behöver utse en organisation som ansvarar för detta och tillsätta resurser så att kommuner, regioner och organisationer kan prioritera förebyggande arbete.
• Fler dietister och logopeder i kommunerna
  Kommunerna behöver anställa fler dietister. I dag har endast var femte kommun en anställd dietist. Det räcker inte. Dietister är en nyckelresurs för att både förebygga och behandla undernäring. Även logopeder behövs, som tillsammans med dietisterna kan stötta sköra patienter genom att utreda och behandla tugg- och sväljsvårigheter.
• Det behövs bättre data på nationell nivå
  Regeringen bör ge en myndighet i uppdrag att beräkna hur många som är undernärda och vad undernäringen kostar. Statistiken behövs som underlag för politiken för att styra mot ett förebyggande arbete.
• Fler kommuner behöver göra beräkningar
  Ett fåtal kommuner har börjat räkna på vilka besparingsmöjligheter som finns genom förebyggande arbete. Nu måste fler följa deras exempel. Besparingarna bör användas för att öka livskvaliteten hos de äldre.

Att äldre människor i Sverige blir undernärda är ett systemfel – ett ovärdigt och dyrt misslyckande. Men det är också ett problem som kan lösas, med relativt små medel. Frågan är inte om vi har råd att agera, utan om vi har råd att låta bli.