L: Gör funktionsrättskonventionen till svensk lag

När Sverige år 2008 ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning var det en historisk frihetsreform. I dag, 16 år senare, är det uppenbart att rättigheterna i konventionen inte har tillräckliga genomslag i praktiken. Rättigheter utan rättsligt skydd riskerar att bli tomma löften. Vi behöver ta nästa steg och göra funktionsrättskonventionen till svensk lag.

Människor kan förlora stöd

Sveriges ratificering innebär visserligen att vi åtagit oss att följa konventionens innehåll, men eftersom konventionen inte är införlivad i svensk lag så kan lagen fortsatt gå före. Det betyder att den som vill hävda sina rättigheter enligt konventionen är utlämnad till hur svenska domstolar och myndigheter väljer att tolka svensk lag, vilket ofta görs utan hänvisning till konventionen.

Det skapar otrygghet och gör att människor med funktionsnedsättning utsätts för godtycke och till exempel kan förlora beviljat stöd enligt LSS eller socialtjänstlagen om de flyttar mellan kommuner. Det försvårar också för personer med funktionsnedsättning att faktiskt utkräva sina rättigheter, eftersom domstolar och myndigheter sällan tolkar nationell lag i enlighet med internationella åtaganden.

FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning granskade Sverige 2024 och uttryckte oro över rättigheterna för personer med funktionsnedsättningar. Sverige saknar ett konsekvent och resultatfokuserat arbete för att integrera funktionsrättskonventionen i lagstiftning, budget och handlingsplaner. Kommittén lyfte särskilt att Sverige i flera avseenden har en gammal, medicinsk modell för att förstå funktionsnedsättningar – en syn som placerar problemet hos individen snarare än hos samhällets hinder.

Stärk det rättsliga skyddet

Diskrimineringsombudsmannens senaste statistikrapport visar även att det år 2024 inkom 2 117 anmälningar om diskriminering som har samband med funktionsnedsättning, vilket motsvarar 48 procent av alla anmälningar om diskriminering. Det är den största andelen av samtliga diskrimineringsgrunder.

I dag saknar beslutsfattare, myndigheter och relevanta yrkesgrupper, inte minst inom rättsväsendet, kunskap om funktionsrättskonventionen. När barnkonventionen inkorporerades i svensk lag ökade kunskapen om konventionen i hela samhället.

Rättigheter utan rättsligt skydd riskerar att bli tomma löften.

Att göra funktionsrättskonventionen till svensk lag skulle innebära att individer med en funktionsnedsättning får ett starkare rättsligt skydd och en tydligare grund för att hävda sina rättigheter i domstol. Det skulle även öka kunskapen om människorättsmodellen i myndigheter och samhället. Dessutom säkerställer vi att nya lagar och policy stämmer överens med konventionen.

En frihetsreform

För oss liberaler är det självklart att vara drivande i frihetsreformer för personer med funktionsnedsättningar. Det var också därför vi tog initiativ till LSS-reformen för över 30 år sedan. Den har ökat egenmakten för tusentals personer med funktionsnedsättningar i Sverige. Men frihetskampen slutar inte där.

På samma sätt som Europa- och barnkonventionen är självklara delar av svensk lag borde funktionsrättskonventionen också vara det. Det är dags att Sverige gör som flera andra europeiska länder och inför konventionen som lag. Det är en konkret, viktig och nödvändig reform för att skapa ett mer tillgängligt och rättvist samhälle.