L: En katastrof att barn utsätts i statens namn

Återigen avslöjas övergrepp, maktmissbruk och utsatthet på Sis-institutioner (Statens institutionsstyrelse). Unga flickor som befann sig i statens tvångsvård ska ha hotats, utsatts för våld och sexuella övergrepp av personalen på Björkbackens Sis-hem. SVT:s granskning tyder på att ledningen har larmats om situationen i flera år – men utan att övergreppen upphört.

Bara under de senaste fem åren har händelser på Björkbacken anmälts av föräldrar, socialtjänst, anställda och tjejerna själva 33 gånger till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Samtliga Ivo-anmälningar har skickats vidare till Sis för att de ska utreda själva. Men SVT:s granskning visar att detta inte alltid skett.

Blytungt ansvar

Barn som haft det mycket svårt far alltså illa på den plats där de skulle få vård och trygghet. Rapporteringen är ett rent mörker. Vi känner sorg, ilska och frustration, men också beslutsamhet. Alla risker för vanvård måste upphöra. Att det blir så, det är ett självklart politiskt ansvar.

När samhället helt tar över ansvaret för ett barn måste det ansvaret väga blytungt över statens axlar. Ändå far barn illa i samhällets vård i dag, trots åratal av larmrapporter. I vår riksdagsmotion beskriver vi hur media, forskare och fackförbund upprepat larmat om missförhållanden, om för lite vård och för mycket tvång.

Vi vill till att börja med vara tydliga med att tvång enbart ska vara en sista utväg. Avskiljning har ingen plats alls i samhällsvården av barn: som både LVU-utredningen och Barnombudsmannen har påpekat finns det inga som helst terapeutiska effekter av att avskilja ett barn.

Drastisk ökning av avskiljning

2018 gav regeringen Sis i uppdrag att årligen, under en treårsperiod, rapportera utvecklingen när det gäller avskiljning och de åtgärder som vidtagits för att systematiskt minska användningen av avskiljning till regeringen. Mellan år 2018 och 2020 har antalet avskiljningar ökat med 74 procent. Det är under samma period som Sis systematiskt skulle minska antalet avskiljningar, för att befogenheten på sikt skulle kunna fasas ut. Det visar sig även att de barn som löper störst risk för att utsättas för avskiljning är yngre flickor. Detta är helt oacceptabelt och Liberalerna menar därför att det inte överhuvudtaget ska vara tillåtet att avskilja barn.

Behövs mer kunskap

Vad som behövs är trygghet och vård. Ändå har alltför få Sis ungdomshem samarbetsavtal om psykiatrisk vård. Vi anser också att kunskapskraven behöver stärkas hos personalen. Internationell forskning betonar vikten av att ha ett traumamedvetet fokus inom institutionsvård, vilket även Sis rapport från 2012 visar. Vi föreslår att Sis får ett uttalat uppdrag att bedriva ett systematiskt utvecklingsarbete kring detta.

Personalen ska med självklarhet ha den kompetens som behövs för att de ska kunna ge trygghet, förebygga kritiska situationer och lösa konflikter utan våld eller tvång.

Otydlig lag

I ett av världens tryggaste, rikaste och bästa länder ska inga barn växa upp rädda, vanvårdas och utsättas för övergrepp. Liberalerna var i budgetförhandlingar drivande för att få till stora satsningar på Statens institutionsstyrelse detta år som grund för ett förbättringsarbete i verksamheten. Det får dock bara vara början. Det är en katastrof att barn utsätts i statens namn och vi ger oss inte innan regeringen vidtagit de åtgärder som krävs för att Sis och hela samhällsvården utgår ifrån barns individuella behov.

Dessa missförhållandena är till stor del orsakade av att lagen om vård av unga (LVU) är otydlig, oklar och saknar krav på hur man ska placera barn enligt lag. Liberalerna kräver därför att lagen ska göras tydlig och utgå ifrån barns behov av individuell vård av kvalitet som bygger på respekt och kärlek. Varje ung människa måste helt enkelt få bästa möjliga start i livet. Det är inte lättare än så. Inte svårare heller.