Kulturen är Europas starkaste vapen mot extremism

Överallt på kulturens område är frihet och acceptans för olikheter starkt lysande ledstjärnor. Och på alla ställen där ett mångsidigt kulturlandskap tillåts blomstra berövas populismen och extremismen sin grogrund. Demokratin har nämligen sin starkaste röst i Europas konstnärer. Det är av det skälet som vi nu lägger fram en kulturkompass för Europa.

Än en gång understryks härmed vår övertygelse att kulturen utgör EU:s första försvarslinje.

Från olika delar av kontinenten nås vi alltjämt av den ena oroväckande rapporten efter den andra. Vi hör om allt från klandervärda ingrepp som undergräver våra kulturinstitutioners oberoende till så kallade morallagar, censur eller hot mot konstnärer och rentav självcensur.

Dessa övergrepp måste tydligt fördömas och motverkas.

Kulturens tillstånd ska följas upp

Hädanefter kommer därför EU-kommissionen att med jämna mellanrum publicera en rapport om kulturens tillstånd i EU. Dessa rapporter kommer att ge en inblick i EU:s kulturella landskap och utvärdera vilka framsteg som gjorts inom vårt kulturella och kreativa ekosystem, inte minst när det gäller konstnärlig frihet.

Vi hör om allt från klandervärda ingrepp som undergräver våra kulturinstitutioners oberoende

Vi kommer också att bjuda in kulturella och kreativa aktörer till en strukturerad EU-dialog om rapporternas innehåll och vad som åstadkommits för att uppfylla kulturkompassens huvudmål. För att rapporterna ska kunna baseras på fakta kommer vi att inrätta en EU-central för kulturdata där vi kommer att samla in och analysera kulturdata, bevaka trender och sammanställa bästa praxis. En sak vet vi nämligen: det som mäts förbättras.

Redan för flera decennier sedan skrev Robert Schuman, en av unionens fäder, i sitt storverk Pour l’Europe att ”Europa, innan det blir en militär allians eller en ekonomisk enhet, bör bilda en kulturell gemenskap i ordets mest oförfalskade mening.”

Nu, 75 år efter Schumandeklarationen, är det hög tid att omsätta Schumans vision i handling och ställa kulturen i centrum för EU:s politiska arbete.

Fyra centrala prioriteringar

Kulturkompassen för Europa, som gör verklighet av Schumans vision, tar avstamp i en tydlig devis: ”Europa för kulturen och kulturen för Europa”. Kompassen lyfter fram fyra centrala prioriteringar som ska se till att kulturen vävs in i framtidens EU.

1. Vår första prioritering är inriktad på europeiska värden och kulturella rättigheter, på en kultur utan gränser, kreativ och inspirerande.
2. Vår andra prioritering handlar om att stärka konstnärer och kulturarbetare och att ge människor det stöd som krävs för att kulturen i EU ska tjäna sina konstnärer.
3. Vår tredje prioritering är att få kulturen och kulturarvet att förverkliga sin potential som en drivkraft för innovation och i förlängningen stärka konkurrenskraften, motståndskraften och sammanhållningen.
4. Vår fjärde prioritering är att främja kulturella partnerskap och förbindelser med andra delar av världen, eftersom kulturen bygger broar mellan länder, kontinenter och folk.

Kulturkompassen lyfter fram Europas mänskliga sida. Kultur skapas av människor – av skådespelare och arkitekter, av musiker och museiintendenter, av bibliotekarier och förläggare. Utan dessa skulle varken någon konst eller någon kultur finnas. De är ryggraden i Europas kultursektorer och det är de som genererar ett mervärde på runt 199 miljarder euro till EU:s ekonomier.

Uppemot åtta miljoner människor bidrar till denna sektor som omfattar omkring fyra procent av EU:s sammantagna arbetskraft. För att sätta detta i perspektiv: det är nästan lika många som antalet heltidsarbetare i jordbrukssektorn.

Europas kulturarbetare förtjänar bättre

Kultursektorn står dock inför utmaningar. Nästan hälften av våra kulturarbetare uppger att de har dåliga arbetsvillkor. Mer än två tredjedelar av de konstnärer och kulturarbetare som nyligen tillfrågats uppger dessutom att de behöver fler än en inkomstkälla för att få ekonomin att gå ihop.

Nästan hälften av våra kulturarbetare uppger att de har dåliga arbetsvillkor

Så kan det inte få fortgå.

Inom ramen för kulturkompassen lägger jag därför också fram ett förslag till en EU-stadga för konstnärer, så att vi kan tydliggöra grundläggande principer, ge vägledning, förklara vad som fordras för att garantera rättvisa arbetsvillkor inom kultursektorn och så att regler i högre grad följs och ansvar kan utkrävas, i synnerhet av dem som tar emot EU-medel för kulturverksamheter. Ingen hyra betalas av applåder, utan den räkningen måste kultursektorn själv ta hand om.

De som bidrar till Europas kulturella rikedom förtjänar att behandlas med värdighet.

Kulturen förenar

Till syvende och sist är det våra konstnärer och kulturarbetare runtom i Europa som skapar en känsla av en gemensam europeisk tillhörighet och identitet. Hela nio av tio invånare i EU uppger att kulturen och kulturarvet spelar en avgörande roll i att få dem att känna sig mer europeiska.

För mig är slutsatsen uppenbar: när kulturen mår bra, mår Europa bra.