Kullgren måste lyfta djurvälfärden i Bryssel 

Sverige har länge stoltserat med höga ambitioner för djurskydd. Men verkligheten är ibland en annan. När EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) nu diskuteras och regeringen samtidigt föreslår regelförenklingar för vattenbruk, riskerar djurvälfärden att hamna i skymundan. Det är oacceptabelt. Vi kräver att regeringen tar ansvar – både i Bryssel och här hemma.

Förbättra kornas liv

CAP är den enskilt största posten i EU:s budget på 386,6 miljarder euro för perioden 2021–2027. Sveriges strategiska plan omfattar 60 miljarder kronor för 2023–2027. Dessa pengar styr hur vi producerar mat, hur vi använder mark och hur vi påverkar klimatet.

I dag används djurvälfärdsersättningar i Sverige för vissa åtgärder, exempelvis för mjölkkor och suggor. Men stöden är begränsade och ofta krångliga att söka. EU-kommissionen har föreslagit att ersättning ska kunna ges även för nationella lagkrav – en förändring som Sverige måste driva igenom.

Men vi måste gå längre. Djurvälfärdsersättningar ska inte bara bevara befintliga regler – de ska utvecklas för att förbättra djurens liv. Det innebär bland annat att avskaffa blodig kastrering av grisar och ersätt med immunokastrering, en metod som är mindre smärtsam och redan används i flera länder.

Det behöver även skapas ekonomiska incitament för sammanhållning av ko och kalv. Separationen orsakar stress hos både ko och kalv och är ett av de mest ifrågasatta inslagen i modern mjölkproduktion.

Blunda inte för djurvälfärdsfrågorna

Svenskt vattenbruk producerade 9 700 ton matfisk under 2023, varav 87 procent regnbåge. På EU-nivå är produktionen cirka 1,2 miljoner ton per år. Men bakom dessa siffror döljer sig stora problem: fiskar hålls ofta i trånga system med dålig vattenkvalitet och hög täthet, vilket leder till stress, sjukdomar och hög dödlighet.

Det saknas bindande EU-regler för fiskvälfärd, trots att forskning visar att fiskar är kännande varelser. På jordbruksministermötet den 11–12 december kommer även uppfödning av fiskar på land att diskuteras. Kommer regeringen då att blunda för djurvälfärdsfrågorna?

Genom att koppla EU:s jordbruksstöd till högre djurvälfärd kan vi minska klimatpåverkan.

Vi har flera krav på vad jordbruksminister Peter Kullgren (KD) bör framföra till sina ministerkolleger i EU. Vi kräver bindande djurskyddsregler för fiskuppfödning, inklusive krav på vattenkvalitet, syresättning och utrymme. Vi vill även se förbud mot smärtsamma slaktmetoder. Bedövning ska vara obligatoriskt. Det krävs även ökad transparens och kontroll – kameror och oberoende inspektioner i uppfödningsanläggningar.

Försumma inte fiskarna

Det finns fler frågor som Kullgren måste adressera. Intensiv djuruppfödning, inklusive vattenbruk, bidrar till utsläpp, övergödning och antibiotikaresistens. Genom att koppla EU:s jordbruksstöd till högre djurvälfärd kan vi minska klimatpåverkan. Djur som hålls i bättre miljöer har lägre sjukdomsrisk, mindre behov av antibiotika och kan ingå i mer hållbara kretslopp.

Vi uppmanar regeringen att:

• driva på för att EU:s jordbruksstöd blir ett verktyg för djurvälfärd och klimatmål
• säkerställa att vattenbrukets expansion inte sker på bekostnad av fiskarnas välfärd
• göra djurvälfärd till en central del av Sveriges livsmedelsstrategi.

Djuren kan inte tala för sig själva. Därför måste regeringen göra det – nu.