Staten växer trots färre myndigheter

Höstbudgeten som presenteras den 22 september är regeringens sista chans att genomföra större förändringar av det svenska myndighetsväsendet. Tillsammans med civilminister Erik Slottner (KD) har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare sagt att man vill ha ett smalare och vassare offentligt åtagande. 

Vid årsskiftet ska sju myndigheter avvecklas – och fler förändringar kan vara på gång när regeringen ska göra verklighet av sina planer på att minska antalet myndigheter.

I samtliga fall handlar det om sammanslagningar. Myndigheterna avvecklas visserligen i formell mening, men verksamheter och personal flyttas över till andra myndigheter.

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas förening, är än så länge inte imponerad av resultatet av regeringens förvaltningspolitik.

– Samtidigt som man drar ner på antalet myndigheter så växer antalet anställda. Det är ju ett tecken på att uppdragen inte har smalnats av, säger han till Altinget. 

Svantesson: Inte konstigt

Under mandatperioden har fyra myndigheter lagts ned och två nya inrättats, Utbetalningsmyndigheten och Myndigheten för totalförsvarsanalys.

Samtidigt har antalet anställda i staten fortsatt att öka. Sedan 2022 har årsarbetskrafterna stigit med drygt 6 procent, vilket SVT rapporterat om tidigare. Den största ökningen skedde mellan 2022 och 2023 då årsarbetskrafterna ökade med cirka 9 000.

– Staten växer ju hela tiden eftersom försvaret växer och polisen växer. Sen ser jag också potential att effektivisera och att hitta synergieffekter, som med ESV och Statskontoret, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Altinget.

Men även när försvaret, polisen och Kriminalvården räknas bort är årsarbetskrafterna fler än då regeringen tillträdde. 2024 var årsarbetskrafterna cirka 262 000.

– När du betalar in skatt ska du veta att pengarna går till det som behövs. Ofta behövs det ju fler anställda. När befolkningen växer så är det inte konstigt att Myndighetssverige också växer, säger Svantesson.

Den förklaringen köper inte Erik Bengtzboe, som innan han kom till Skattebetalarnas förening var riksdagsledamot för Moderaterna.

– Det är inte en självklar utveckling. För stora delar av det Myndighetssverige gör spelar det ingen roll om man har tio eller elva miljoner invånare, säger han.

Muf-toppen: Inte hållbart system

Noa Samenius, andre vice förbundsordförande för Muf, tycker att regeringen håller sitt löfte om att minska antalet myndigheter. Samtidigt anser han att regeringens politik borde kompletteras med åtgärder för att också minska antalet statsanställda och få ned de offentliga utgifterna.

– Det är helt fundamentalt att staten blir mindre. Sen har det i sig inget egenvärde, utan i slutändan handlar det om att friheten ska bli större och att människor ska få mer makt att bestämma över sitt eget liv. Det går inte att kombinera i all evighet med en växande stat, säger han till Altinget.

– Nu sänker man skatterna men ökar utgifterna. Det är inte ett hållbart system.

Ungdomsförbundet har tidigare argumenterat för att bland annat Arbetsförmedlingen och Statens kulturråd borde läggas ned.

– Nämnden för hemslöjdsfrågor, som regeringen nu slår ihop med Kulturrådet, kanske egentligen inte behövs. Sen klarar inte Arbetsförmedlingen sitt uppdrag och borde läggas ned, säger Noa Samenius. 

Facket: Skapar mänskligt lidande

Drygt 80 procent av myndigheterna har vuxit sedan 2011, enligt Statskontoret. Men Fackförbundet ST tycker till skillnad från Erik Bengtzboe och Noa Samenius att det jobbar för få i staten.

– Vi hävdar snarare att staten är för liten i relation till uppdragen, säger utredaren Björn Hallberg.

Förbundet varnar för de konsekvenser regeringens beslut om sammanslagningar kan få för förbundets medlemmar.

– Om organisationsförändringar görs huvudlöst, utan tillräcklig tid och utan att skapa särskilt mycket nytta kan man fråga sig om det är värt det. Det skapar mänskligt lidande. 

Björn Hallberg pekar också på de ökade kostnader som flera av de berörda myndigheterna flaggat för, åtminstone de första åren efter sammanslagningen.

Förändringarna kan också påverka myndigheternas förmåga att leverera på sina uppdrag, menar ST. 

– Vi vet av erfarenhet att stora organisationsförändringar ger kompetens- och effektivitetstapp. Det kan ta lång tid för en myndighet att komma på fötterna igen, säger Björn Hallberg.

Vill se fortsatt utvärdering

Fackförbundet ST är också kritisk till regeringens arbetssätt. Flera av de sammanslagningar som sker vid årsskiftet har inte föregåtts av någon extern utredning. Den särskilda utredningen som tittade på statens mindre myndigheter och analys- och utvärderingsmyndigheter hade drygt ett år på sig att utreda ett femtiotal myndigheter.

Erik Bengtzboe tycker däremot att regeringens initiativ för att se över myndighetsväsendet har varit bra. 

– Vi befinner oss i ett läge där inte ens regeringen vet hur många myndigheter man egentligen har, säger han och hänvisar till att Statskontoret förra året ”hittade” 25 övervakningsnämnder.

– Det är inte så att de här fyra åren kommer ha inneburit en omläggning i egenskap av vilka resultat det blir. Men förhoppningsvis blir det här en ny norm att man ser över vilka myndigheter man har. Framför allt behöver man titta på vad deras uppdrag är, säger Bengtzboe.