Kommuner kräver finansiering för civilt försvar

BEREDSKAP. Sverige ska på nytt planera för ett totalförsvar. Men om det ska fungera måste kommuner och landsting ersättas ekonomiskt för de nya uppgifterna, anser SKL som kräver att regeringen inleder förhandlingar.

För snart ett år sedan beslutade regeringen att planeringen för ett totalförsvar ska återupptas. Både militärt och civilt försvar ska göra sig redo för att hantera kriser och krig och det civila försvaret ska ge stöd till det militära.

Därefter har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten tagit fram allmänna riktlinjer för en sammanhängande planering för totalförsvaret.

Eftersom planeringen av totalförsvaret har legat i träda i 15 år ställer detta nya krav på civila aktörer, framförallt kommuner och landsting som på nytt ska delta i planeringen och uppbygganden av den civila delen av försvaret. Ytterst handlar det om att den kommunala räddningstjänsten och landstingens sjukvård ska klara av de situationer som uppstår vid höjd beredskap.

Vill ha förhandlingar

Men enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, saknas i dag förutsättningar för att delta i den planering som staten önskar. Det handlar om nya uppgifter som måste klargöras och som även måste finansieras. SKL har därför begärt förhandlingar med staten vad gäller kommuners och landstings uppgifter inom krisberedskap och civilt försvar. ”En förutsättning för att sådana förhandlingar ska bli meningsfulla är att staten, i enlighet med finansieringsprincipen, ersätter kommuner och landsting för tillkommande uppgifter.”, skriver SKL i sitt brev till justitiedepartementet.

 Det kommer sannolikt att ta tid innan alla delar är på plats

– Vi har inte ens kommit igång med förhandlingarna och definierat vilka uppgifterna ska vara och hur det ska ersättas. Min bedömning är att det kommer att ta något år innan vi har klarat ut det, och sedan återstår att implementera det i kommunerna och landstingen, säger Markus Planmo, expert på krisberedskap vid SKL, till Altinget.

SKL pekar på flera förhållanden som har ändrat kommunernas förutsättningar för civilt försvar. Bland annat har den statliga utbildningen av civilpliktiga inte bedrivits på åtskilliga år och att statens förråd av materiel för räddningstjänst under höjd beredskap har avvecklats.

– Vi kommer inte att kunna få ett civilt försvar om staten inte börjar att finansiera det, säger Markus Planmo.

Brister i stöd till landstingen

När det gäller landstingen pekar SKL i sitt brev på flera brister i statens finansiering bland annat när det den katastrofmedicinska beredskapen. Därmed har förutsättningarna för landstingens krisberedskap kraftigt försämrats samtidigt som landstingen förväntas arbeta med den civila försvarsplaneringen.

– Vi har idag inte ens en finansiering av den fredstida krisberedskapen och att lägga på uppgifter för civilt försvar utan finansiering finns inte på kartan, säger Markus Planmo.

 Bakgrunden till att totalförsvarsplaneringen återupptas är det säkerhetspolitiska läget, planeringen upphörde i stort sett efter kalla krigets slut. Regeringens beslut har stöd i den blocköverskridande försvarsuppgörelsen våren 2015.

Beroende av civilt stöd

I den försvarspolitiska propositionen, som regeringen har förhandlat fram med stöd av Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna, skrev regeringen att försvarsmaktens förmåga att verka vid krig eller i övrigt under höjd beredskap är beroende av stöd från civila aktörer som en del av det civila försvaret. Samtidigt konstaterade regeringen att " Ingen planering eller förberedelse för detta har vidtagits under de senaste 15 åren."

Forrige artikel Resegarantin kostar 60 gånger mer än den ger Resegarantin kostar 60 gånger mer än den ger Næste artikel Sena betalningar ger problem för företag