Kommande generationer kommer ärva en gigantisk VA-skuld

Vartenda VA-bolag i Sverige bedriver en samhällskritisk verksamhet, och vatten- och avloppssystem spelar en central roll i alla människors vardag. Nu står infrastrukturen inför gigantiska investeringsbehov – med en lagstiftning som haltar. Enligt Svenskt vattens senaste rapport handlar det nationellt om 560 miljarder kronor.

Taxan täcker inte kostnaderna

Den stora utbyggnationen av Sveriges VA-infrastruktur skedde främst under 1950–70-talet. Utbyggnaden skedde med statliga bidrag, och sedan dess har respektive kommun ansvarat för förvaltningen. När vi nu åter står med stora investeringsbehov behöver lagstiftningen hänga med.

Enligt VA-lagen får inte kommunala VA-bolag göra positiva resultat. Det innebär att vi inte heller kan amortera eller spara kapital på lång sikt. Enligt lagen får inte heller taxorna överskrida det som behövs för att täcka de kostnader som är nödvändiga för att driva verksamheten. För att klara de gigantiska investeringarna krävs bland annat rejält höjda taxor. Verkligheten just nu är att vår taxa är så låg att det inte ens täcker våra faktiska kostnader. Hur vi då ska klara av våra framtida jätteinvesteringar är en gåta.

Vi efterfrågar en lösning där VA-bolag ges möjlighet att skapa positiva resultat som oavkortat återinvesteras i bolaget.

All kommunal verksamhet bedrivs enligt den så kallade generationsprincipen. Det innebär att varje generation ska bära sin egen kostnad för den infrastruktur och samhällsservice man nyttjar. Dagens lagstiftning gör det omöjligt att lyckas med det. Ledningsnät måste rustas i snabb takt och stora investeringar måste ske i våra vatten- och avloppsreningsverk för att till exempel möta nya krav på reningsprocesser, klimatanpassning och säkerhet.

Lånen ökar och räntan stiger

I Piteå kommun har taxan höjts med 20 procent till 2024 och vi kommer att behöva fortsätta höja den i samma takt kommande år. Trots höjningen kommer taxan endast täcka 36 procent av nästa års investeringsbehov. Vi tvingas alltså fortsätta vår årliga ökning av låneskulden, som i brist på möjlighet att amortera, leder till ökade räntekostnader. Detta upprepas varje år, både för Pireva och andra bolag i branschen.

I dag får VA-bolag spara kapital i fem år för att klara nyinvesteringar. Just nu diskuteras ändringar i lagen som skulle innebära att bolag får fondera för att klara alla typer av investeringar. Tyvärr är inte en sådan lagändring tillräcklig. Att fondera innebär att vi som bolag antingen lånar från kollektivet eller från banken. Om vi höjer taxorna för att kunna fondera så behöver vi återbetala medlen när investeringen är gjord. Att fondera är alltså ett lån och inte ett sparande, och därför inte en tillräcklig lösning på problemet.

Säkerställ VA-leveransen

VA-lagen behöver i stället kunna ge utrymme för andra intäkter inom vårt huvuduppdrag. Det skulle till exempel kunna vara att erbjuda processvatten till industrier eller tjänster närliggande VA-området. Vi efterfrågar en lösning där VA-bolag ges möjlighet att skapa positiva resultat som oavkortat återinvesteras i bolaget. Det skulle minska behovet av att både höja taxorna och ta höga lån som drabbar framtida generationer. Här behöver också förutsättningarna för amortering tydliggöras, för att kunna skapa en sund och långsiktigt hållbar lånemodell.

Utöver det bör staten säkerställa en nationell plan där de kommunala bolagen får rätt förutsättningar att göra nödvändiga investeringar i vatten- och avloppsnäten, och därmed säkerställa VA-leveransen till svenska folket. Precis som Svenskt vattens vd Pär Dalhielm skrev i en debattartikel i Dagens samhälle, så har Sverige fortfarande en chans att förebygga en kommande kris, likt den energibranschen har hamnat i. Men då måste vi agera nu.