Klimatförhandlare: Hungriga blickar vänds mot nordiska skogen
Uppmaningar om att öka kolsänkan i EU:s klimatlag kan bli en svår utmaning för svenskt och finskt skogbruk befarar Nils Torvalds, huvudförhandlare för den liberala gruppen. Men i Stockholm dras helt andra slutsatser av nattmanglingen i Bryssel.
Foto: Press
Jacob Hederos
Redaktör Altinget Infrastruktur, reporter Altinget Miljö och EnergiUtsläppen i EU ska minska med minst 52,8 procent fram till år 2030. Därutöver ska den naturliga kolsänkan kunna stå för ytterligare utsläppsminskningar, ner till 55 procent. Det är ett av de övergripande resultaten i den informella överenskommelse mellan lagstiftarna i Bryssel som slöts på onsdagsmorgonen.
– I klimatlagen var det för oss i parlamentet viktigt att sätta ett stopp för hur man ska kunna använda sänkan för att minska reduktionen. Där har vi en tydlig skrivning som gör att vi kommer att uppnå åtminstone 52,8 procents faktisk reduktion. Men vi har ju också en ambition att öka även den delen, och det syns också i texterna i klimatlagen, säger parlamentets huvudförhandlare Jytte Guteland (S) till Altinget.
En annan uppmaning i lagen pekar samtidigt på vikten av att öka den naturliga sänkan. Kolsänkan på 225 miljoner ton koldioxidekvivalenter, som kommer från målet för den så kallade Lulucf-sektorn, kan alltså ligga till grund för EU:s måluppfyllelse. Men enligt Jytte Guteland är siktet inställt på att sänkan ska vara minst 300 miljoner ton år 2030, vilket skulle motsvara en 57-procentig minskning.
Miljö och Energi
Miljö och Energi
