KK-stiftelsen: Kompetensutveckling är nyckeln till att återstarta Sverige
DEBATT. Den tid som frigörs när företag tvingas spara under krisen måste användas på rätt sätt. Det gäller att investera i utbildning och forskning som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Det skriver Elisabeth Nilsson och Eva Schelin, KK-stiftelsen.
Den pågående pandemin har redan slagit hårt mot företag och arbetstillfällen. Efter den akuta fas vi nu är inne i kommer nya utmaningar för att få Sverige och svenska företag att återta en stark position.
Tillgång på kompetens kommer att vara avgörande för framgång. Nu när många av våra företag går på sparlåga bör vi se till att använda tiden för att växla upp den kompetens som kommer att behövas både på lång och kort sikt.
Men vi behöver också en offensiv plan för att långsiktigt säkerställa kvalificerad kunskap i hela Sverige om vi ska klara att möta den omställning av näringslivet som nu ser ut att påskyndas. Det gäller inte minst inom digitaliseringen och i utvecklingen av hållbara tekniklösningar.
Stort intresse
De statliga stödpaketen rullas ut på löpande band. En rad välkomna satsningar även på kompetensutvecklingsområdet har gjorts, som exempelvis 30 miljoner till kortare högskoleutbildningar för permitterade och 130 extra miljoner till lärosäten för att erbjuda kurser för vidareutbildning.
Sveriges välstånd bygger till stor del på innovativa och framgångsrika företag som kunnat ställa om och förnya sitt erbjudande med hjälp av forskning och kvalificerade medarbetare.
Elisabeth Nilsson och Eva Schelin
KK-stiftelsen
Flera fristående forskningsfinansiärer har också fördelat om medel och gjort nya utlysningar. Från KK-stiftelsens sida har vi till exempel nyligen avsatt 50 miljoner för att ge möjlighet för yrkesverksamma att fördjupa sin kompetens vid universitet och högskolor. Intresset har varit rekordstort och beviljade projekt drar igång direkt efter sommaren.
Samarbete behövs
Men vi kommer att behöva göra mer, mycket mer. Nu är inte tiden att snåla på forskning och kompetensutveckling. Under kommande år kommer de offentliga finanserna att vara hårt ansträngda av olika sektorers behov till följd av pandemin.
Det vore djupt olyckligt om framåtsyftande satsningar på forskning och utbildning är det som får stryka på foten. Det skulle slå hårt mot Sverige som kunskapsnation.
Sveriges välstånd bygger till stor del på innovativa och framgångsrika företag som kunnat ställa om och förnya sitt erbjudande med hjälp av forskning och kvalificerade medarbetare. I återstarten av Sverige behöver vi – akademi, företag och politik – gemensamt se till att vi skapar bättre förutsättningar för kompetensutveckling på akademisk nivå av yrkesverksamma.
Lättare att studera
På kort sikt handlar det om att utnyttja den tid som frigörs när orderingången avtar. Det kräver att våra lärosäten ges ytterligare ekonomiska resurser och incitament för att öka utbudet av kortare kurser för yrkesverksamma. Trycket är redan hårt på landets universitet och högskolor och kommer, enligt samstämmiga bedömningar, att öka som en följd av pandemins effekter på sysselsättning och företagande.
Vi önskar se fler miljoner till kompetensutveckling i kommande krispaket. Det måste också bli lättare att studera vid permittering. Både regelverk och dess tillämpning behöver justeras för att möjliggöra det. Och vi behöver framåtblickande företagsledare som nu tar chansen att satsa på medarbetarnas kompetenslyft.
Rättvist mellan lärosäten
På längre sikt behövs uthålliga satsningar som bygger starka utbildnings- och forskningsmiljöer i hela Sverige. Det kräver likvärdiga villkor för samtliga lärosäten. De nya universiteten och högskolorna runt om i landet spelar en allt större roll i att bidra till företagens konkurrenskraft och livskraftiga regioner, inte minst genom sin närhet till det lokala näringslivet. Där behövs en mer rättvis fördelning om vi ska kunna skapa starka kompetenskluster, anpassade till behoven.
Ökar kvaliteten
Vi behöver också mer forskning och kompetensutveckling som sker i samverkan med näringslivet. Det bör ha hög prioritet i den kommande forskningspropositionen. Forskning och utbildning som sker i samverkan ökar kvaliteten i den akademiska forskningen och bidrar till att satsningarna snabbt omvandlas till ökad konkurrenskraft för företagen, i form av bättre processer, produkter och tjänster.
KK-stiftelsen har mer än 25 års erfarenhet av hur sådan samverkan kan fungera i praktiken. Vi har sedan starten finansierat utbildning och forskning vid landets högskolor och nyare universitet och samtliga av de 2 500 enskilda projekten har genomförts i samarbete mellan enskilda företag och lärosäte.
Kompetensen är avgörande
Slutligen behöver vi se till att ge det livslånga lärandet en rejäl skjuts framåt. Regeringens nyligen framlagda förslag om att ge universitet och högskolor ett tydligare ansvar för återkommande vidareutbildning för yrkesverksamma behöver snabbt komma till beslut och ambitionen säkerställas genom att lärosäten ges resurser för att ta detta viktiga ansvar.
Forskning och kompetens är en nyckel till att återstarta Sverige. När hundratusentals nya jobb ska skapas måste svenska företag ligga i framkant och vara konkurrenskraftiga. Och då är medarbetarnas kompetens avgörande.
Det är nu vi har möjlighet att nyttja tid som frigörs när vi går på sparlåga samt att planera för investeringar i utbildning och forskning som behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft.