Nya EU-regler kan stämpla svensk fossilfri energi som dålig

Peter Strannegård och Simon-Erik Ollus
Vd Fortum Sverige respektive chef storkunder och marknad Fortum
Elektrifieringen är högt på EU:s agenda eftersom den ger säkerhet, konkurrenskraft och fossilfrihet. Samtidigt fattas beslut i Bryssel som kan få utvecklingen att gå åt andra hållet. Det måste vi förhindra.
Sverige har en bra mix av kraftslag
Inom kort ska EU-kommissionen fatta beslut om en hållbarhetsmärkning för datacenter som i praktiken gör skillnad på ”bra” och ”dålig” fossilfri el. Om den går igenom i sin nuvarande form missgynnas svensk elproduktion och datacenteretableringar riskerar att ske i andra länder, medan Sverige väljs bort.
Sverige och Norden har en utmärkt grund för en framgångsrik elektrifiering. Vi har i dag en mix av kraftslag som ger en konkurrenskraftig och leveranssäker elförsörjning till hushåll, företag och industrier.
Drygt 40 procent av Sveriges elproduktion kommer från vattenkraft, knappt 30 procent från kärnkraft och cirka 25 procent från vindkraft. EU:s nya förslag på märkning skulle underkänna Sveriges nästan till 100 procent fossilfria energimix. Det beror på tre problem.
EU:s nya förslag på märkning skulle underkänna Sveriges nästan till 100 procent fossilfria energimix
För det första exkluderas kärnkraft. Trots att kärnkraften är en bärande pelare i ett stabilt, fossilfritt elsystem, räknas den inte alls i förslaget. Det är djupt problematiskt att EU utestänger ett av våra viktigaste fossilfria kraftslag.
För det andra straffas gammal vattenkraft. En tioårsregel för anläggningar gör att den befintliga vattenkraften i Norden diskvalificeras. För det tredje kommer EU-förslaget att skapa tekniskt krångel. Kravet på att matcha elanvändning var femtonde minut är något som dagens nationella register för ursprungsgarantier inte kan hantera.
Datacenter kan välja bort Sverige
Konsekvensen blir att datacenter riskerar att få märkningen ”icke-förnybar” och därmed inte räknas som lika ”ren” – trots att elen kommer från fossilfri kärnkraft och vattenkraft, i tillägg till vindkraft. Det kan mycket väl få datacenter att välja att etablera sina samhällskritiska moln- och AI-satsningar i andra länder än Sverige. Något som vore mycket olyckligt då de är en del av drivkraften i vår moderna ekonomi och nödvändiga för svensk utveckling.
Vi har tre förslag som säkrar att svenska datacenter och vår fossilfria mix bedöms på ett rättvist och verklighetsförankrat sätt:
- Inkludera kärnkraften och annan fossilfri el
Lägg till en kategori för stabil, fossilfri el, så att datacenter som drivs med en mix av fossilfria kraftslag kan mätas på faktisk miljöprestanda. Det borde inte ligga i EU:s intresse att exkludera merparten av Sverige och hela Nordens energimix genom denna märkning. - Slopa tioårsregeln för länder med fossilfri el
Merparten av Sveriges vattenkraft har en teknisk ålder på 50-60 år. Det innebär att vårt största kraftslag, en avgörande del i svensk fossilfri elförsörjning, helt skulle räknas bort genom EU:s förslag. Det är inte rimligt. - Anpassa kraven efter vad tekniken tillåter
EU:s 15-minuterskrav är inte utformat efter den verklighet vi har att hantera, med följden att fossilfria kraftslag snarare hindras än främjas. I en framtid där tekniken kommit längre kan saker förändras, men här och nu bör kraven följa vad som faktiskt är tekniskt möjligt att redovisa i respektive land.
EU har ett stort fossilberoende
I en osäker omvärld är egenproducerad, fossilfri el en av Sveriges främsta fördelar, något som också gynnar EU. Den främjar elektrifieringen och gör att vi kan minska importen av fossila bränslen från länder som antingen kräver höga tullar eller som driver konflikt och krig. I dag har EU ett stort fossilberoende, Sverige och Norden har kommit längre och kan och behöver visa vägen ut ur det.
Då kan inte fossilfria kraftslag som får samhällen att gå runt och frodas stämplas som mindre bra. Tvärtom behöver vi säkerställa att alla kraftslag i det vi kallar för tallriksmodellen för elsystemet, flexibla, stabila och variabla, har de bästa förutsättningarna att bringa konkurrenskraft och trygghet på vår kontinent. EU behöver all kraft – i dubbel bemärkelse.
Insikt
Emma Hult38 årI dag
Tidigare riksdagsledamot (MP), före detta ordförande i civilutskottet
Joakim Stymne67 årI dag
Tidigare generaldirektör Statistiska centralbyrån (SCB), Statens pensionsverk, statssekreterare hos dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson (M), tidigare statssekreterare hos dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
H.K.H. Frederik André Henrik Christian58 år26 maj
Kung av Danmark, greve av Monpezat
- Efter kritiken: Här är yrkena som undantas från nya lönekraven
- Rubio i Helsingborg: Nato måste vara ”bra för alla”
- Sverige inför nytt varningssystem – ska komplettera Hesa Fredrik
- Lund visar att hållbara transporter är resultatet av långsiktiga politiska val
- Så vill kommissionen dämpa de galopperande gödselpriserna









