Prenumerera
Annons
Debatt

KDU: Skärp straffen för hot mot vittnen

Vittnen som vågar träda fram och berätta är avgörande för att knäcka gängen, skriver debattören.
Vittnen som vågar träda fram och berätta är avgörande för att knäcka gängen, skriver debattören.Foto: Johan Nilsson/TT/KDU
13 februari 2026 kl. 04:00

Andre vice förbundsordförande samt rättspolitisk talesperson KDU

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Den organiserade gängkriminaliteten har slagit rot i vårt land och sätter skräck i våra bostadsområden. Ett av de viktigaste verktygen mot gängen är vittnen – människor som vågar träda fram och berätta om vad de sett och hört. I dag vågar allt för få vittna på grund av risken för hot och fara mot deras liv. När vittnen hotas till tystnad försvagas hela rättsstaten.

Vittnen hotas och trakasseras

Vittnen som vågar träda fram och berätta är avgörande för att knäcka gängen. Ändå möts de i dag alltför ofta av hot, trakasserier och påtryckningar – ibland även i rättssalen. För många är rädslan för hot större än tilltron till samhällets skydd. Det är ett misslyckande som rättsstaten inte kan acceptera, vi måste stärka skyddet för vittnen.

Ett höjt minimistraff skulle tydligt markera att angrepp på brottsoffer, vittnen och rättsprocessen är ett allvarligt brott mot samhället

Övergrepp i rättssak är det juridiska begreppet för våld, hot eller andra otillbörliga påtryckningar som syftar till att hindra någon från att anmäla brott, vittna eller delta i en rättsprocess. Det är ett brott som inte bara drabbar den enskilde, utan som angriper rättsväsendets kärna. När brottsoffer och vittnen tystas urholkas rättssäkerheten och gängen kan fortsätta att växa.

Människor skräms till tystnad

Trots detta är straffet i dag allt för lågt – det spelar inte brottets allvar. Det sänder en farlig signal: att det lönar sig att skrämma människor till tystnad. Minimistraffet för övergrepp i rättssak bör därför höjas till minst ett års fängelse. Ett höjt minimistraff skulle tydligt markera att angrepp på brottsoffer, vittnen och rättsprocessen är ett allvarligt brott mot samhället. Det skulle stärka brottsoffrets ställning och bidra till att fler vågar stå fast vid sin berättelse.

Rättsväsendet måste också ta ett tydligare ansvar när hot sker öppet. Hot, gester eller andra former av otillbörlig påverkan har förekommit inne i rättssalen, riktade mot vittnen eller målsägande. I dag riskerar sådana handlingar att falla mellan stolarna. Domstolen bör därför ha en tydlig skyldighet att anmäla misstänkta övergrepp i rättssak som sker i rättssalen. Det är orimligt att ansvaret ska ligga på den utsatta.

Stå på brottsoffrets sida

Regeringen genomför nu ett paradigmskifte i rättspolitiken, där brottsoffrets perspektiv måste stå i centrum. Införandet av anonyma vittnen är ett viktigt steg, men det räcker inte. Samhället måste tydligt stå på brottsoffers, och vittnens sida – inför förövarens.

Att skärpa straffen och stärka domstolarnas ansvar är avgörande för att återupprätta förtroendet för rättssystemet. Ska vi på allvar bekämpa gängkriminaliteten i Sverige behöver fler våga vittna.

Artikeln är skriven av

Juliette Walldov

Andre vice förbundsordförande samt rättspolitisk talesperson KDU

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026