KD och SD måste steppa upp eller få en valrörelse 2026 om abort

Anton Holmlund och Liv Näslund
Ordförande respektive andra vice ordförande, Liberala ungdomsförbundet
Sedan femtio år tillbaka har svenska kvinnor haft rätt till fri abort. Men vi kan inte tro att det är ett tillräckligt skydd när vi ser vad som händer med kvinnors rättigheter runt om i världen. Nu är det upp till de vanliga skeptikerna KD och SD att se till att ett grundlagsskydd för aborträtten blir verklighet – eller göra det till en valfråga 2026. Vi vill ha ett löfte om att man kommer trycka ja även nästa mandatperiod.
Förra sommaren tillsatte regeringen en parlamentarisk grundlagskommitté för att utreda möjligheten att grundlagsskydda aborträtten – ett förslag som ursprungligen kommer från Liberalerna. Under onsdagen presenterades utredningen som, precis som vi, menar att aborträtten är så fundamental att den bör befästas i regeringsformen. Det är ett mycket välkommet besked och reaktionerna från SD och KD illustrerar reformens behov.
Sverige bör stå näst på tur
Liberalernas förslag om grundlagsskydd har fått enorm uppslutning. Det är inte förvånande att engagemanget är stort när det sker en global tillbakagång för kvinnors rättigheter, där flera länder runt omkring oss begränsar aborträtten. Våra jämnåriga i andra länder får sina liv och kroppar förstörda i ett konservativt krig mot kvinnor. Utvecklingen i USA, Polen och Slovakien visar att aborträtten aldrig kan tas för given. Det som en dag är en trygg rättighet kan snabbt bli det motsatta.
Det skydd som aborträtten i dag har i vanlig lagstiftning framstår som otillräckligt med tanke på de enorma konsekvenser som en oönskad graviditet kan innebära. Vi är inte ensamma om att se det. Tidigare i år tog Frankrike ett historiskt steg genom att bli det första landet i världen att skriva in aborträtten i sin grundlag. Sverige borde stå näst på tur för att skydda aborträtten mot framtida politiska vindar.
Trots detta riskerar ett grundlagsskydd att motarbetas av både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna
Regeringsformens andra kapitel innehåller redan skydd för kroppslig integritet, däribland förbud mot kroppsstraff. Det borde vara en självklarhet att rätten att avsluta en graviditet omfattas som en grundläggande del av den kroppsliga integriteten. Trots detta riskerar ett grundlagsskydd att motarbetas av både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Nyligen rapporterade Aftonbladet att KD vill urvattna förslaget genom att inkludera en rätt till liv i samma grundlag samt inspireras av den tyska konstitutionen. Två helt tondöva förslag.
Mer kan man inte förvänta sig av KD
Grundlagskommittén skriver själv att tysk abortlagstiftning avviker från flera jämförbara länder och att både den gravida kvinnan och den som utför aborten kan dömas till straffrättsligt ansvar. Ett uselt land att inspireras av i den här frågan, men mer kan man nog inte förvänta sig av KD. Dessutom verkar KD inte ens kunna garantera att den egna riksdagsgruppen kommer att rösta för ett grundlagsskydd. Ebba Busch har själv sagt att aborträtten inte hör hemma i grundlagen.
Detsamma gäller SD, vars riksdagsledamot Josef Fransson tidigare i veckan liknade grundlagsskydd av aborträtten med att skydda skattesatser i grundlagen – som om kvinnors rätt till sin egen kropp vore rörlig och borde kunna variera år för år och plats till plats. Den sverigedemokratiska retoriken understryker behovet av starkare och mer robust skydd i grundlagen. Sverige har länge varit ett föregångsland för kvinnors rättigheter, men jämställdhetsarbetet får aldrig avstanna eller bli naivt.
Kvinnors rätt till sin egen kropp och makt över sin egen framtid har en självklar plats bland Sveriges grundlagsskyddade friheter. Om det råder tveksamhet kring den saken får frågan avgöras i valet 2026.
Artikeln är skriven av
Anton Holmlund och Liv Näslund
Ordförande respektive andra vice ordförande, Liberala ungdomsförbundet
Nämnda personer
Insikt
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten













