Kärnkraften löser ett problem som knappt existerar

Regeringens ambitioner om ny kärnkraft hotar att bli ett historiskt kostsamt misstag, tio gånger dyrare än Stålverk80 och NUON tillsammans. En analys av faktiska priser på elmarknaden visar att förslaget från regeringsuppdraget inte klarade en ekonomisk kalkyl ens för det år den skrevs. Med 2024 års siffror kommer förslaget att kosta 1 300 miljarder kronor, eller 130 000 kronor per svensk medborgare.

Regeringens förslag består av två huvudsakliga stödåtgärder: en kreditgaranti på 400 miljarder kronor, som inte diskuteras i denna artikel, och ett garanterat minimipris på 80 öre per kWh i 40 år. Den planerade utbyggnaden med 10 reaktorer kan producera 90 TWh årligen. Med det garanterade minimipriset kommer detta att kosta elkonsumenterna över 1 300 miljarder kronor över 40 år, enligt beräkningar som vi har gjort med hjälp av automatiserad databearbetning.

Priserna har varit likvärdiga eller minskande

Det framförs ofta i prognoser att elpriserna ska öka, men det stöds inte av den faktiska prisutvecklingen. En jämförelse av 2024 års pris med 2012 visar på en minskning av elhandelspriset justerat för inflation med 1,4%. En jämförelse av genomsnittspriserna 2012-2013 med de två senaste åren blir en minskning med 1,0%. Faktum är att oavsett hur man konstruerar jämförelsetalen så har priserna varit likvärdiga eller minskande.

Ingen vet hur prisutvecklingen blir, men de faktiska priserna sista 12 åren ger inget stöd för att elpriset skall öka. Därför är det skäligt att uppskatta kostnaden för prisstödet baserat på de faktiska priserna sista decenniet. Faktiska data är ofta en bättre grund för utvärdering än scenarier.

Kärnkraftens huvudsakliga nytta skulle alltså begränsas till dessa få dagar med extrempriser.

Elpriserna i Stockholm och Göteborg (SE3) har särskild betydelse eftersom det är samma priser kärnkraften säljer mot. Analys av 2024 års elpriser visar att under 7 500 timmar låg priserna under 80 öre. Elpriset var i genomsnitt 29 öre under dessa timmar. Hade prisstödet funnits på plats under 2024 och reaktorerna varit byggda hade det resulterat i ett prisstöd på drygt 30 miljarder kronor. Under 2024 var medelpriset i SE3 41 öre (42 öre i snitt i Sverige), medan kärnkraftens garanterade minimipris ska vara 80 öre. Detta innebär att kärnkraften kommer att producera el till nästan dubbla marknadspriset under större delen av året.

Ett problem som kraft existerar

Det mest anmärkningsvärda är att kärnkraften främst skulle lösa ett problem som knappt existerar. Under 2024 översteg elpriset 200 öre per kWh under timmar motsvarande fyra dagar. Kärnkraftens huvudsakliga nytta skulle alltså begränsas till dessa få dagar med extrempriser.

Ytterligare ”åsikter”, alltså osäkerheter som förtjänar att beaktas, i de framförda remissvaren är marknadspåverkan, inflationsskydd och teknikneutralitet.

När dessa inkluderas i en framtida överenskommelse kommer ovanstående belopp bli ännu väsentligt högre. Inflationsskyddet i sig kan kosta mer än hela prisstödet, eftersom priserna på elmarknaden historiskt sett inte har ökat. När löftet om teknikneutralitet infrias – att befintlig elproduktion ska få samma villkor – stiger kostnaden med ytterligare 4 700 miljarder.

Slutsatsen är tydlig: regeringen föreslår en investering på 400 miljarder plus löpande stöd på mer än 6 000 miljarder över 40 år – allt för att hantera pristoppar under några få dagar per år. Ett prisstöd som är större än det årliga reformutrymmet riskerar dessutom att bakbinda framtida riksdag och regering från andra viktiga satsningar för samhälle, industri eller framtida utmaningar. Stödet riskerar mer pengar från statskassan än det som vi mödosamt byggt upp i våra AP-fonder under flera decennier, genom en enda överenskommelse.