Infrastruktur: Din checklista inför mångmiljardproppen

Med siktet inställt på de kommande tolv åren är det dags för regeringen att lämna över den stora infrastrukturpropositionen till riksdagen. Nya stambanor, Norrbotniabanan och medel till eftersatt underhåll – frågan är vad januaripartierna avgör nu och vilka beslut partierna skjuter framför sig.

Antalet "nya" projekt, här Förbifart Stockholm, som kan ta upp stora delar av ramarna bedöms bli färre de närmsta åren. <br><br>
Antalet "nya" projekt, här Förbifart Stockholm, som kan ta upp stora delar av ramarna bedöms bli färre de närmsta åren.

Foto: Stina Stjernkvist /TT
Jacob Hederos

Från 500 och upp till 1000 miljarder. Summorna som cirkulerar i debatten kring den stora infrastrukturpropositionen är svindlande. Men i praktiken är propositionen ett politiskt rambeslut. Ger riksdagen grönt ljus innebär det ett mandat för regeringen att låta Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportsystemet.

Därför är det inte självklart att alla de riktigt känsliga detaljerna tas upp redan denna vecka.
– Detaljerna där djävulen sitter kommer först i direktiven, säger Fredrik Holm, miljödebattör och författare till 2030-sekretariatets genomgångar av remissvaren till Trafikverkets inriktningsunderlag.

Men från oppositionens håll finns det förväntningar på att få tillräckligt med detaljer för att ge regeringen den majoritet som behövs i riksdagen.

Trafikutskottets ordförande Jens Holm (V) vill bland annat ha klarlagt att de nya stambanornas finansiering sker utanför ramarna, att Norrbotniabanan får klara besked på färdigställande, samt att även tidigare annonserade vägprojekt, såsom det i Södertörn, ska skrotas för att ersättas med utbyggda dubbelspår på järnvägen ner till Nynäshamn.

Är det inte lättare att vara mer luddig i det här läget, för att sedan ta den politiska fajten i samtalen mellan januaripartierna?
– Det har du helt rätt i, med då blir ju nästa fråga hur demokratisk en sådan proposition är, ifall de medvetet undanhåller projekt som är kontroversiella? Det är jag lite orolig för, säger Jens Holm till Altinget.

Centerpartiets förhandlare Anders Åkesson signalerar att många av de mer känsliga punkterna skjuts fram till de kommande diskussionerna mellan januaripartierna. Debatten inte kommer att vara över efter riksdagsbehandlingen, påpekar han.
– Förväntan på det som sedan ska göras i den faktiska nationella planen kommer alltid att vara tre-fyra gånger högre än de tillgängliga medlen, säger han.

Det är ett samlat budskap från de flesta instanserna, att det går inte att nå det transportpolitiska klimatmålet på 70 procents utsläppsreduktion till 2030 utan att lägga resurser på att få människor och gods att resa mindre och mer effektivt.

Frågan är hur demokratisk en sådan proposition är, ifall de medvetet undanhåller projekt som är kontroversiella