Hyresgästföreningen gör hyresgästerna till förlorare

Hyresgästföreningen slår larm: hyrorna stiger, servicen försämras och hyresgästerna är mer missnöjda än någonsin. De menar nu att svaret är hyressänkningar. Vi är fullt medvetna om hushållens pressade ekonomi. Men att tro att sänka hyror är lösningen är inte bara verklighetsfrånvänt det riskerar också att göra hyresgästerna till de största förlorarna.
Oroliga hyresgäster
I en ny rapport hävdar Hyresgästföreningen att det finns ett kraftigt växande missnöje bland hyresgästerna. Allt färre anser att hyran motsvarar det man får tillbaka och beskriver utvecklingen som en ”krympflation” i boendet, stigande hyror men minskat värde för pengarna. De pekar på försämrad service, längre väntetider för reparationer och svårare kontakt med hyresvärden.
Vi förstår att många hyresgäster kan uppleva oro för sin ekonomiska situation när kostnaderna stiger. Men vi känner inte igen oss i bilden av att hyresgästerna generellt är missnöjda. Tittar man närmare på Hyresgästföreningens egen undersökning framgår också att tre av fyra hyresgäster faktiskt är nöjda. Samma slutsats drogs också undersökningen från samma leverantör så senast som i våras, där nöjdheten låg stabilt över 80 procent.
Att i det här läget kräva hyressänkningar för att stötta hushållsekonomin är inte en lösning som skulle gynna hyresgästerna.
Självklart finns det alltid fall där hyresgäster upplever att det är svårt att nå sin värd eller att reparationer dröjer, men det är inte samma sak som att alla hyresgäster är missnöjda eller att servicen generellt blivit sämre. Tvärtom är hyresgästerna mer nöjda med hyresvärdarnas service och underhåll.
Hyressänkningar gynnar inte hyresgästerna
När mat, el, räntor och hyror stiger samtidigt pressas hushållens ekonomi. Men det är viktigt att se hela bilden. De senaste tre åren har hyrorna ökat med omkring 15 procent. För bostadsrättsinnehavare och villaägare har kostnaderna under samma tid stigit med runt 30 procent. Under de senaste tre åren har fastighetsbolagens kostnader för drift och underhåll ökat med omkring 30 procent.
Fastighetsägare och bostadsbolag har alltså redan tagit en stor del av de kraftigt höjda kostnaderna. Ingen kommer undan kostnadsökningarna i samhället men jämfört med andra boendeformer har hyresgäster faktiskt haft en mer skyddad situation.
Att i det här läget kräva hyressänkningar för att stötta hushållsekonomin är inte en lösning som skulle gynna hyresgästerna. Tvärtom. För fastighetsägare och bostadsbolag, som redan kämpar med en pressad ekonomi, riskerar situationen att förvärras ytterligare när intäkterna inte längre räcker till.
Hyressänkningar skulle definitivt leda till att hyresvärdar tvingas spara där det är möjligt. Det kommer i så fall drabba hyresgästerna direkt i form av minskad service och uppskjutna investeringar. Det är alltså hyresgästerna själva som med Hyresgästföreningens krav på hyressänkningar blir de största förlorarna.
Kortsiktiga krav urholkar hyresrätten
Hyresgästföreningens krav strider dessutom mot den gemensamma trepartsmodellen för hyresförhandlingarna mellan Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna. Modellen finns till för att skapa balans och långsiktighet genom att hyrorna ska spegla både hyresgästernas ekonomiska situation och fastighetsägarnas faktiska kostnadsutveckling. Den jämnar ut både toppar och dalar, skyddar hyresgästerna från kraftiga hyreshöjningar och ger fastighetsägare möjlighet att planera.
När Hyresgästföreningen nu säger att hyrorna ska bromsas och bara vara ”rimliga” ställer de sig i praktiken över förhandlingssystemet. Men vem ska avgöra vad som är ”rimligt” – Hyresgästföreningen själva, eller den modell vi har med oberoende parter som tar ansvar för helheten? När en part ensidigt börjar definiera vad som är ”rimligt” riskerar man att underminera själva grundtanken – och i förlängningen hela modellen.
Vi vill samma sak som Hyresgästföreningen: trygga, välskötta bostäder och rimliga hyror. Men vägen dit går inte genom kortsiktiga krav på hyressänkningar som riskerar att urholka både hyresrätten och förhandlingssystemet.
Artikeln är skriven av













