Hög tid att inkludera kulturarvsberedskap i totalförsvarsplaneringen

I ett tal vid Wilson-centret i Washington i oktober 2024 lyfte den ukrainska författaren och översättaren Andriy Lyubka fram hur kulturen har blivit en betydande del av landets försvarsstrategi.

Det är en påminnelse som Norden och Baltikum bör ta på största allvar.

Kultur som motståndskraft

Förutom att stärka den nationella identiteten och lyfta invånarnas moral noterade Andriy konkreta siffror: en teater i Kyiv sålde slut sina 800 biljetter på tretton minuter. Rockbandet Okean Elzy sålde slut fem konserter på raken i landets största kongressanläggning och i Kiev köade tusen personer vid öppnandet av en ny bokhandel.

Han konstaterade också att det endast i hans hemstad på 120 000 invånare öppnades hela fem nya privata bokhandlar inom loppet av två år, allt på grund av den stora efterfrågan. Ukrainska kulturaktörer har också bidragit med såväl ekonomiskt som materiellt stöd till nationens försvar.

Men när det gäller kulturarvsberedskapen kunde situationen i Ukraina varit betydligt bättre. 

Enligt chefen för Ukraine House i Köpenhamn, Nataliia Popovych, saknades en klar nationell linje inom området, vilket gjort att individuella, heroiska insatser blivit avgörande.

Det är en lärdom vi i Norden och i Baltikum inte har råd att ignorera. Kulturarvsberedskap måste ingå som en naturlig del av ett lands totalförsvarsplanering. 

Totalförsvaret behöver ett kulturellt perspektiv

I en väpnad konflikt kan ett lands kulturarv skadas medvetet och direkt för att försvaga motståndaren på ett psykologiskt plan, eller indirekt på grund av krigets våldsamma logik.

Därför var det mycket välkommet att statsministrarna Petteri Orpo och Ulf Kristersson i ett uttalande från den 1 december 2025 konstaterande att Finland och Sverige ytterligare skall stärka beredskapen inom kulturarvsområdet. Det är ett viktigt steg.

Rysslands skoningslösa aggressionskrig mot Ukraina har fungerat som en väckarklocka inte bara för Norden och Baltikum, utan för hela Europa

Som ett led i detta arbete kommer Hanaholmen på uppdrag av Nordiska ministerrådet att starta ett nytt nordisk-baltiskt program för kulturarvsberedskap.

Programmet, som går under namnet Hanaholmen Heritage - The Nordic-Baltic Cooperation for Cultural Heritage and Preparedness, samlar experter från flertalet länder och består av en utbildningsdel och ett högnivåforum, som båda äger rum i maj 2026.

Varje land och självstyrande område i Norden och Baltikum får nominera två representanter och en reservperson till utbildningsprogrammet, som finansieras av Nordiska ministerrådet för kultur.

En väckarklocka för Baltikum och Norden

Inspirationen till det nya kulturarvsprogrammet kommer från Hanaholmen-initiativet, det svensk-finska krisberedskapsprogrammet som sedan 2021 samlat finska och svenska krisberedskapsexperter för att stärka samarbetet inför civila kriser.

Programmet kommer att dra lärdom av olika krisdrabbade regioner och samverka med Unesco för att dra nytta av deras gedigna kunskap och erfarenhet på kulturarvsområdet.

Rysslands skoningslösa aggressionskrig mot Ukraina har fungerat som en väckarklocka inte bara för Norden och Baltikum, utan för hela Europa. Hanaholmen Heritage visar att kulturarvsberedskapen numer utgör en självklar del av våra länders totalförsvarsplanering. 

Programmet erbjuder inte en omedelbar lösning på alla svåra frågor, men det är välkommen satsning och ett viktigt komplement till det totalförsvarsarbete som redan görs.