
Riksdagens ålderspresident täcker upp för talmannen eller de vice talmännen när de inte kan leda riksdagens sammanträden. Det är också ålderspresidenten som brukar ta på sig att föra fram ledamöternas tack till talmännen i samband med riksdagens avslutningar.
Sedan valet 2022 har socialdemokraten Tomas Eneroth innehaft posten. Han valdes första gången in i riksdagen 1994. När han i maj lämnar sin plats för att bli ny ordförande för ABF har han nästan 31 år som riksdagsledamot bakom sig, inklusive några år som statsråd.
Vem står då på tur?
29 år i riksdagen
Den som blir ålderspresident är den som suttit i riksdagen längst och har flest tjänstgöringsår bakom sig.
Socialdemokraten Anders Ygeman blev riksdagsledamot första gången 1996 och har behållit sin riksdagsplats sedan dess. Han kommer därmed ta över som ålderspresident efter Tomas Eneroth.
Om han skulle lämna riksdagen står flera riksdagsledamöter på kö, närmast står tre som alla valdes in 1998. Morgan Johansson (S), Mikael Oscarsson (KD) och Karin Enström (M) har snart suttit 27 år i riksdagen. Då Enström är äldst, född 1966, skulle hon bli ålderspresident enligt riksdagens regler.
Insikt
- Mer undervisning om Förintelsen stoppar inte antisemitismen i skolan
- Weimers: Moderaternas ambitioner är direkt motsägelsefulla
- Vad är det för civilsamhälle ni politiker egentligen vill ha?
- Efter oväntade riksdagssortin – nu siktar Sofia Nilsson på regionrådsposten
- Maktskifte i Ungern – men energikonflikten med Bryssel är inte över














