Halka inte efter i drönarekonomin

Globalt förväntas drönarekonomin nå 34 miljarder redan i år, med en tillväxt på 37 procent årligen, enligt en ny rapport. Över hela världen används drönare i allt från sjukvård och infrastruktur till varulogistik och jordbruk. Det handlar om grundläggande förändringar av hur vi kan leverera tjänster, knyta samman människor och verksamheter, och skapa helt nya affärsmodeller.

För att Sverige ska ta vara på de möjligheter som drönarekonomin erbjuder behöver fler beslutsfattare få upp ögonen för den utveckling som pågår. För även om tekniken har mognat så har beredskapen att införa den i den egna verksamheten inte hängt med. Vi märker det just nu i debatten om hur Sverige, trots dess goda förutsättningar, halkat efter inom AI.

Drönartjänster – snabbare leveranser och minskade utsläpp

I dag finns många goda exempel på hur drönartjänster integreras i både offentlig verksamhet och näringsliv. I städer kan drönare transportera patientprover och läkemedel snabbare än traditionella fordon. På landsbygden kan de skapa nya förutsättningar för service och trygghet i områden där avstånden annars sätter gränser.

Den som planerar för framtidens samhälle – stadsutveckling, kollektivtrafik, vårdlogistik eller klimatomställning – behöver tänka in drönartjänster som del av lösningen.

På Manna Drone har vi sedan 2018 utvecklat varutransporter med hjälp av drönare. I dag vänder vi oss främst till privatpersoner som beställer livsmedel, men vi ser en stor potential för luftleveranser av andra varor, till exempel läkemedel.

På Irland, i Finland och Texas har vi genomfört över 200 000 leveranser – och minskat koldioxidutsläppen med 150 ton. En enskild restaurang kan i dag betjäna kunder i en hel förort på några minuter i stället för att förlita sig på dyra, långsamma och miljöförstörande vägleveranser. Leverans med drönarflyg är 50 % billigare, vilket hjälper lokala företag att behålla sin konkurrenskraft.

Europeiska regelverk möjliggör tillväxt

Ett strikt men tydligt europeiskt regelverk för drönartransporter har gynnat vår snabba tillväxt. Så fort ett företag i EU fått sin SAIL 3-certifiering kan det i dag ansöka om ett certifikat för lätta obemannade luftfartygssystem (LUC) genom att visa att rätt säkerhetssystem finns på plats. Med ett sådant kan det sen själva godkänna och skala upp verksamheten var som helst inom EU. Förr oss innebar det att vi i januari i år också kunde börja flyga leveranser tillsammans med Wolt i finska Esbo. 

Drönare är som nämnts mer ekonomiska än vägtransporter. När de initiala investeringarna är gjorda sjunker marginalkostnaden brant. Vi står därmed inför samma slags möjlighetsfönster som när digitaliseringen började slå igenom på bred front. Den som planerar för framtidens samhälle – stadsutveckling, kollektivtrafik, vårdlogistik eller klimatomställning – behöver tänka in drönartjänster som del av lösningen.

Sverige kan kan bli föregångsland

Sverige har goda förutsättningar att bli ett föregångsland inom drönarekonomin. Vi har tekniskt kunnande, ett innovationsvänligt näringsliv och en offentlig sektor som ofta varit tidig med ny teknik. Sverige ligger också långt framme med sin goda infrastruktur för telekommunikation. Men för att lyckas måste drönare ses som mer än bara ett tekniskt hjälpmedel. De är en del av ett större systemskifte, där mobilitet och tillgänglighet omdefinieras.

Det finns stora vinster att hämta – ekonomiskt, miljömässigt och socialt – för företag och organisationer som vågar planera med blicken riktad uppåt.