Hållbar nyproduktion framför giftigt återbruk – det är dags att damma av LOU

Framtidens återbruk av möbler och inredning förutsätter hållbar nyproduktion med höga krav på hållbarhet och säkerhet. I stället dammar många kommuner och regioner av giftiga och otidsenliga produkter från källaren när man inreder skolor och sjukhus. Här krävs kunskap och mod från landets upphandlingsorgan om Sverige ska behålla sin plats som föregångsland inom cirkularitet, skriver TMF, Trä- och Möbelföretagen i en ny rapport.

De senaste åren har cirkularitet blivit ett alltmer centralt begrepp när hållbarhet diskuteras och politiska initiativ i ämnet tas i Bryssel såväl som i Rosenbad. Men trots alla framsteg är endast 3-4 procent av svensk resursanvändning cirkulär.

Sverige har en tradition av att ligga i framkant och agera inom hållbar utveckling. För den svenska möbelindustrin, som i mångt och mycket exporterar sina produkter, innebär det att man konkurrerar med kvalitet och design. Möbeldesign är en betydande del av den internationella Sverigebilden och det svenska möbelundret beskrivs ofta som en industriell framgångssaga.

Nyproduktion enda sättet att säkra dagens krav på hållbarhet

Men även om mycket går på export är det på hemmaplan som det stora förändringsarbetet måste ske om Sverige ska fortsätta ligga i framkant. En stor utmaning är att nyproduktion ofta ställs i motsatsförhållande till hållbarhet. I stället för att blicka framåt och bygga förutsättningarna för framtidens återbruk blickar många i stället ner i förrådet och plockar upp gamla möbler som tillverkats utan krav på hållbarhet i tron om att det inte krävs mer än så för att tänka cirkulärt.

Återbruk har fått fäste hos beslutsfattare och blivit ett överordnat mål i omställningen, trots att nyproduktion är det enda sättet att kunna säkra dagens krav på hållbarhet.

Resultatet av återbruksdogman har blivit ett regelverk kring offentlig upphandling som haltar efter. 

Offentliga inköpare har helt enkelt tagit för vana att tänka kortsiktigt och stirra på pris, snarare än att fokusera på den långsiktiga cirkulära omställningen och premiera kvalitet. För faktum är att när priset tillåts avgöra, premieras produkter med lägre kvalitet och kortare livslängd framför gedigna kvalitetsprodukter som håller i flera decennier. Högkvalitativa möbler kan också i större utsträckning uppgraderas, restaureras och återvinnas, ett perspektiv som ofta tycks saknas helt bland uppköpare.

Resultatet av återbruksdogman har blivit ett regelverk kring offentlig upphandling som haltar efter. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kritiseras ofta – men vår rapport visar att den kan staka ut en positiv väg framåt – bara den uppdateras och tillämpas med ett modernt synsätt.

Beakta kostnad över tid

Varje år köper offentliga verksamheter i Sverige möbler till ett värde av omkring 3 miljarder kronor. Vad som upphandlas styrs av LOU, och där finns potentialen att lägga en cirkulär grund som saknas i dag. I dagsläget är det lägsta pris vid inköp som styr – men genom tillämpning av de förslag som läggs fram i Trä- och Möbelföretagens rapport skulle man kunna sänka de totala kostnaderna, öka tillväxten för svensk möbelindustri och driva omställningen till en cirkulär ekonomi.

För att svensk möbelindustri ska få bättre förutsättningar att skapa sysselsättning över hela landet, bidra till klimatomställningen och främja inhemsk produktion föreslår Trä- och Möbelföretagen ett antal åtgärder:

• Offentliga upphandlingar bör premiera möbler som är designade för att hålla länge och som kan återanvändas.
• Offentliga upphandlingar bör ställa samma krav på återbrukade möbler som på nytillverkade möbler.
• Offentlig sektor bör i högre grad beakta kostnad över tid i stället för pris vid inköpstillfället.
• Kontroll, uppföljning och utvärdering av kraven som ställs i upphandlingar behöver ske systematiskt och utvärderas på ett sätt som innebär att det är enkelt att följa upp.
• Kraven som ställs i svenska upphandlingar behöver harmoniseras utifrån krav som är skarpa och beprövade.