Gör som Norge – gör funktionsrätten till en valfråga

Den norska regeringen har föreslagit att FN:s funktionsrättskonvention inkorporeras i människorättslagen, vilket innebär att konventionen blir norsk lag och får företräde framför annan lagstiftning. Förslaget har också stöd från en klar majoritet av remissinstanserna.

Sverige har i över 15 års tid varit anslutna till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En konvention som fastslår länders ansvar att förhindra diskriminering, utanförskap och ekonomisk utsatthet. En konvention som, om den tillämpas, jämnar ut levnadsvillkor och möjliggör faktisk delaktighet i samhället.

Kritik från FN

Det svenska civilsamhället har länge påpekat att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning backar på centrala områden och situationen i Sverige har vid upprepade tillfällen lett till omfattande FN-kritik och uppmaningar till förändring, senast våren 2024. Mycket av kritiken handlar om hur svensk lagstiftning är utformad och vilka konsekvenser det får i praktiken. Denna utveckling står i direkt kontrast till regeringens mål för funktionshinderspolitiken om att ”uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning”.

Tillsätt en statlig utredning.

Efter år av diskussioner om hur Sverige ska möta kritiken kan vi nu äntligen säga att det finns en samsyn mellan funktionsrättsrörelsen och de politiska partierna.

Vid ett runda-bordssamtal i maj träffades våra förbund och riksdagspartiernas funktionshinderspolitiska talespersoner och vi kunde snabbt enas om att det är ett avgörande steg att göra en översyn av hur svensk lagstiftning förhåller sig till Funktionsrättskonventionen.

Samsyn om lagöversyn

Det råder alltså konsensus om att det behövs en utredning för att stärka funktionsrätten. För att göra Funktionsrättskonventionen till svensk lag är följande punkter viktiga steg att ta:

• Tillsätt en statlig utredning med uppdrag att analysera hur svensk lagstiftning och rättspraxis stämmer överens med Funktionsrättskonventionen. Utredningen ska ta ett helhetsgrepp, förses med nödvändiga resurser och relevant expertis.
• Utredningens uppdrag ska omfatta luckor i lagen, föreslå lagändringar och åtgärder som även säkerställer att ny lagstiftning utgår från Funktionsrättskonventionen.
• Säkerställ ett rättighetsperspektiv i utredningen där konventionens grundprinciper om delaktighet, icke-diskriminering och jämlikhet är centrala.
• Involvera civilsamhället, särskilt funktionsrättsrörelsen, i alla delar av utredningen, inklusive formulerandet av direktiv.

En gedigen utredning av svensk lagstiftning, med aktiv involvering av civilsamhället och personer med funktionsnedsättning, kommer att ta tid. Att sedan omsätta utredningens förslag tar ytterligare tid i anspråk. Det är därför bråttom att tillsätta utredningen. Nu ställer vi frågan till riksdagens partier – är ni beredda att omsätta ert tal om behovet av en utredning i praktisk handling?