Debatt

Glöm inte att prata om folkbildningens nytta – inte bara dess kostnader

När samhällsdebatten fokuserar på hur medlen till folkbildningen ska redovisas finns det en risk för att dess fördelar faller i glömska och att stödet urholkas, skriver företrädare för fyra folkrörelseorganisationer.

Tack vare folkrörelserna kan möten skapas mellan människor med olika bakgrund, menar debattörerna.
Tack vare folkrörelserna kan möten skapas mellan människor med olika bakgrund, menar debattörerna.Foto: Isabell Höjman/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Samtliga debattörer

Peter Sikström
Generalsekreterare SPF Seniorerna
Jan Nordwall
Generalsekreterare Sveriges hembygdsförbund
Per Lodenius
Förbundsordförande Bygdegårdarnas riksförbund
Bartosz Stroinski
Förbundsordförande Förbundet Vi unga 

Folkbildningen är Sveriges största mötesplats för människor som vill utvecklas och förändra samhället till det bättre. Samhället står i dag inför många stora utmaningar: bland annat hållbarhets- och klimatutmaningar, integrationen mellan människor med olika bakgrund, den växande klyftan mellan de som känner sig som en del av samhällsutvecklingen och de som inte gör det, den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning och förhållandet mellan land och stad.

Folkbildningens bidrag underskattas

När vi sammanför våra organisationers mål och resurser tillsammans genom folkbildningen möjliggörs en stor kraft av människor för att vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi upplever tyvärr att folkbildningens innehåll och bidrag till samhället har hamnat i skymundan i den offentliga debatten. Fokus ligger i stället på hur medlen som avsätts till folkbildning redovisas. Att det offentliga stödet till folkbildningen används på rätt sätt är absolut av vikt. Men om inte de värden som skapas i studiecirklar, möten och arrangemang synliggörs kan skälen till att folkbildningen finns falla i glömska och stödet urholkas.

Det offentliga stödet är avgörande, men all vår verksamhet bygger på ideellt engagemang.

Det handlar både om själva mötet mellan människor och att delta i demokratiska och ordnade former där olika perspektiv får mötas och påfyllnaden av ny kunskap och nya insikter. Det är särskilt riskfyllt i en tid då totalitära rörelser växer i vår omvärld, och där polariseringen i samhället ökar. Folkbildningens och våra föreningars kärnuppdrag, att utveckla demokratin, är lika aktuellt i dag som under framväxten i början av 1900-talet.

Framför allt är det tre perspektiv vi upplever faller bort när folkbildningen uppmärksammas:

  1. Folkbildningen är viktig för demokratin. Syftet med folkbildningen är att människor ska kunna påverka sina liv och bli engagerade att delta i att utveckla samhället. Friheten att själv få forma sitt deltagande skapar en stor bredd. Bara inom Sveriges Hembygdsförbund och Vi unga genomför vi alltifrån cirklar kring kulturarv till arrangörskap för unga. Mycket av det vi gör tillsammans varje dag runt om i landet är något som många människor tar för givet att det finns, också från politiskt håll.
  2. Folkbildningen har en viktig roll i att lösa samhällsutmaningar. Folkbildningen är en viktig del i samhällets förmåga att möta viktiga utmaningar. Vi finns där det offentliga inte når ut eller har de bästa lösningarna. I många fall samordnar rörelsen insatser där många olika föreningar och kommuner ingår. Bygdegården blir till exempel ett nav i bekämpandet av skogsbränder och att utveckla turism. På flera håll i landet har kläder samlats in och det bedrivs kompletterande svenskundervisning och föräldrakurser för invandrare. Genom SPF Seniorerna drivs folkbildningsaktiviteter för att bryta ensamhet.
  3. Folkbildningen vilar på ideella krafter. Bara inom våra organisationer läggs varje år miljontals ideella timmar av ideellt aktiva ledare. Samtidigt når vi över en miljon deltagare runt om i landet genom vår direkta folkbildningsverksamhet. Detta innebär att samhället får en stor utväxling på de medel som satsas, samtidigt som engagemanget i sig är en viktig del i att utveckla demokratin. Det offentliga stödet är avgörande, men all vår verksamhet bygger på ideellt engagemang.

Viktiga värden kan gå förlorade

Att det offentliga stödet till folkbildningen används på rätt sätt är viktigt för trovärdigheten. Här har rörelsen en läxa att göra. Men vi efterlyser också en bredare diskussion kring folkbildningen. Ett alltför begränsat perspektiv riskerar att leda till att viktiga värden går förlorade. Det krävs en framåtblickande debatt om folkbildningens roll och innehåll.

Vi har verktygen för att föra dialog med människor, men också ett brett nätverk i hela Sverige. Det är en viktig grund för att fördjupa demokratin i en orolig omvärld. Ett fortsatt starkt stöd för folkbildningen, med sin stora bredd och omfattande deltagande, är en viktig förutsättning för en stark demokrati i Sverige i framtiden.

Nämnda personer

Per Lodenius

Oppositionsråd i Norrtälje (C), förbundsordförande Bygdegårdarnas riksförbund
Grundskollärare (Lärarhögskolan i Stockholm, 1997)

Peter Sikström

Generalsekreterare SPF Seniorerna

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00