Ge friluftsrörelsen en chans att stärka krisberedskapen, Bohlin

När Folk och Försvar samlade beslutsfattare i Sälen stod Sveriges beredskap högt på agendan. Det är nödvändigt. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har visat att ett lands motståndskraft inte bara avgörs av militär styrka – utan av hela samhällets förmåga att stå emot kris och krig. Civilsamhället, och inte minst friluftsorganisationerna, har visat sig vara en avgörande resurs.

Scouter och jägare har stärkt Ukrainas försvar

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat insamling och distribution av mat, kläder och mediciner, fungerat som lokala krisnav och gett stöd till flyktingar och internflyktingar. Jaktorganisationer och jägare mobiliserades tidigt tack vare sin lokalkännedom, naturkompetens och vana vid utrustning och ledarskap. Civila båtorganisationer har evakuerat människor, levererat förnödenheter och upprätthållit livsviktiga transporter när vägar och broar slagits ut.

Lärdomen är tydlig: ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris – det är en operativ resurs. Men denna resurs måste byggas i fredstid, inte improviseras när det redan är för sent.

I Sverige finns samma potential. Svenskt Friluftsliv samlar 28 ideella friluftsorganisationer med cirka två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar över hela landet. Det är en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal förankring, praktisk kompetens och vana att leda människor i utmanande miljöer.

”Ett slöseri med samhällskraft”

En färsk kartläggning bland våra medlemsorganisationer visar att viljan att bidra till beredskapen är mycket stor. 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och nästan lika många erbjuder redan utbildningar som stärker samhällets motståndskraft – inom första hjälpen, HLR, navigation, radiosamband och ledarskap. Nära hälften uppger att de kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris, och ännu fler om rätt resurser fanns.

Samtidigt är glappet till det offentliga stort. Tre av fyra organisationer saknar i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap. Friluftsrörelsen är redo att bidra – men står vid sidan av systemen. Det är ett slöseri med samhällskraft.

Tre av fyra organisationer saknar i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap

I en tid när Sverige stärker totalförsvaret behöver också civilsamhället integreras på riktigt. Friluftsorganisationerna har lokaler, utrustning, utbildade frivilliga och en kultur av ansvarstagande och samarbete. Det som saknas är inte engagemang – utan strukturer, resurser och tydliga uppdrag.

Låt friluftsrörelsen bidra

Vi vill vara en del av lösningen. Men då krävs politisk vilja att ge friluftsrörelsen en formell roll i beredskapen, långsiktiga förutsättningar och fungerande samverkansformer med myndigheter.

Ukraina har visat vad som händer när civilsamhället mobiliseras. Låt oss dra lärdom – innan krisen är här. Vi är redo att stärka vår civila beredskap. Därför uppmanar vi ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) att inleda ett samtal med oss så att vi tillsammans kan skapa långsiktiga förutsättningar för Sveriges friluftsorganisationer att bidra.