Gd: "Jag har levt med IVO sedan 2012"

INTERVJU. Snart lämnar Gunilla Hult Backlund posten som gd för Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hon hoppas att efterträdaren fortsätter på inslagen väg.

Gunilla Hult Backlund som snart slutar som gd för IVO är klar över vad som kommer att bli en av efterträdarens stora utmaningar. Det är att myndigheten i sin tillsynsverksamhet ansvarar för ett mycket stort område. 

– Det är all hälso- och sjukvård, all social verksamhet, alla kommuner, landsting och alla privata utförare. All personal och all tandvård. Om vi skulle fortsätta arbeta som vi gjort historiskt, till exempel besöka en vårdcentral i taget eller en kommun i taget, då skulle vi inte ha det mest ändamålsenliga sättet att arbeta på, säger Gunilla Hult Backlund till Altinget.

För att bli mer träffsäkra och göra bra riskanalyser har IVO tagit fram sju områden som myndigheten kommer att ha som riskteman under åren 2018-2020. Ett område som får mycket uppmärksamhet är framväxten av digitala vårdtjänster. När det gäller de digitala vårdtjänsterna valde IVO att inspektera den digitala vårdtjänsten Kry. Men IVO går ut brett.  

– Det dyker hela tiden upp nya vårdtjänster där det inte är så tydligt vem som är vårdgivare. Det finns till exempel de som har sitt säte i andra länder men som vänder sig till svenska patienter. Det här är ett riskområde som vi kommer att jobba en hel del med, säger hon. 

Hoppas efterträdaren håller samma kurs

Hult Backlund har ännu inte vant sig vid att hon snart ska sluta sitt uppdrag.  

– Det är litet svårt att förstå. Jag tror att det blir först när jag börjar närma mig slutdatum (i maj) som det kommer att bli riktigt verkligt. Jag har ju levt med IVO sedan 2012, säger hon. 

Vem det blir som tar över är än så länge inte bestämt, ansökningstiden gick ut förra veckan.  

– Det är klart att jag önskar att det blir någon som fortsätter på den resa vi befinner oss på. Att det inte kommer in någon som går åt ett annat håll, säger Hult Backlund. 

Effektivt med riskbaserad tillsyn  

IVO har länge varit Hult Backlunds projekt. Hon ledde utredningen som låg till grund för myndigheten och är IVO:s första gd. Hon engagerade sig mycket i myndighetens tillsynsuppdrag. Forskning och erfarenhet visade att inspektioner ofta bara resulterar i mer pappersarbete och långa checklistor för personalen. För att tillsynen ska bli effektiv krävs någonting mer. 

– I vår instruktion är det tydligt inskrivet att vi ska bedriva riskbaserad tillsyn, baserad på egen riskanalys och bedömning. Regeringen har skrivit in att vi ska ha ett tydligt patient- och brukarperspektiv och det har vi tagit väldigt allvarligt på. I dag använder vi patienter och brukare när vi förbereder en inspektion, säger Hult Backlund.  

Stor påfrestning hösten 2015

Tillsynsverktyget har utvecklats med tiden. Tidigare var tillsynen inte lika riskbaserad som idag. 

– Vi var tvungna att kontrollera alla HVB-hem oavsett om de var bra eller dåliga, berättar Hult Backlund. 

Regeringen sänkte tillsynskravet från två till en gång per år för varje HVB-hem. Men detta skedde i stort sett i samma ögonblick som flyktingsituationen blev som mest akut, hösten år 2015. Det ledde till att tillsynens omfattning egentligen inte blev mindre utan snarare tvärtom. Även om HVB-hemmen bara inspekterades en gång per år, blev de under perioden dubbelt så många. 

– Då man måste förhålla sig till realiteter, säger Hult Backlund.

IVO fokuserade på trygghet och säkerhet och lade fingranskningen på hyllan.  

– Vi vet alla att det här var en mycket stor påfrestning på samhället och då måste man laga lite efter läge. Jag tycker att vi hanterade så bra som vi kunde vid det tillfället, säger Hult Backlund. 

Flytten av patienternas klagomål

Tillsynsuppdraget är IVO:s huvuduppgift. Därför var det inte optimalt att mycket av myndighetens handläggningstid fram till år 2018, gick åt att ta emot och behandla enskilda klagomål enligt patientsäkerhetslagen.  

– Alla våra inspektörer inom hälso- och sjukvårdsområdet satt vid skrivbordet och läste ärenden och hade en kommunikation med hälso- och sjukvården och med patienten, berättar Hult Backlund. 

En utredning inleddes år 2015 och resultatet av den sattes i bruk förra året. Numera behandlas alla patientklagomål, utom de mest allvarliga, direkt hos vårdgivaren eller av patientnämnderna. 

– Om du som patient inte tycker att du blivit bemött på korrekt rätt sätt, inte fått information eller att det handlar om en direkt felbehandling, har vår inställning varit att den enda som kan ge något svar på det är hälso- och sjukvården. Vi (IVO) vet ju inte vad det är som inte har fungerat, säger Hult Backlund. 

Hennes förhoppning är att systemet kommer sätta sig. Farhågan var annars att sjukvården inte riktigt hade förberett sig. Men när hon själv varit patient har hon glatt sig åt att det faktiskt ligger broschyrer framme i väntrummen, som ger information om vart man kan vända sig som patient. 

Sjukvård och omsorg behöver samordning 

Under en tid var Hult Backlund en av Tillitsdelegationens tre delegater. Delegationen har regeringens uppdrag att utreda hur ledningen i vård- och omsorg bättre ska ta tillvara medarbetarnas kompetens och erfarenhet.

– Jag antar att jag hamnade i Tillitsdelegationen därför att vi (IVO) redan jobbade väldigt mycket på det spåret, säger hon.

Hon anser att många professionella och annan personal på kommuner och landsting har alltför många rutiner, checklistor och styrdokument att hålla sig till.

– Du har ju ändå en lagstiftning som är väldigt tydlig på den punkten. Man ska göra en individuell bedömning och en individuell vård och omsorg, som ska vara anpassad till patientens önskemål och behov. Det kan man inte via rutiner styra mer än till en viss nivå, säger Hult Backlund. 

IVO har under många av sina sina inspektioner noterat att många problem av det här slaget kan härledas till brister i ledning, organisation och arbetsmiljö. Detta leder bland annat till att patienterna ofta tvingas vara sina egna koordinatorer. Ett exempel är situationer där barn far illa. 

– Där kan det vara både skolan, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och vårdcentralen som är inblandande. Men ingen håller liksom ihop det här utan det är du som förälder eller vad det nu handlar om som måste täppa till mellanrummen, säger Hult Backlund. 

Hult Backlund menar att IVO söker avhjälpa problemet så gott det går, till exempel genom att vid en och samma inspektion titta på flera olika områden. Dessutom försöker IVO få alla ansvariga verksamheter i ett ärende att träffas. 

– Det händer väldigt mycket när man samlas. Vi kan föra en samlande diskussion och föra dialog med alla aktörer. Var och en gör sin sak väldigt bra, men den som är utsatt uppfattar det ju inte så, säger Hult Backlund. 

Volontäruppdrag blir nästa projekt

Gunilla Hult Backlund har inget bestämt som väntar efter att hon avgått som gd på IVO. Kanske kommer hon att ägna mer tid åt sitt stora intresse: utrotningshotade djur. 

– Jag försöker vara fadder till tigrar, apor, elefanter och annat. Det jag skulle vilja göra är att jobba som volontär på sådana rehabiliteringscenter som finns ute i världen. Nu är det djuren som ska få min vård och omsorg, avslutar Hult Backlund.    

Forrige artikel Nu startas fler lärarassistent-utbildningar Nu startas fler lärarassistent-utbildningar Næste artikel Kommunsverige styrs av män  Kommunsverige styrs av män 
Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

Debatt: Ny modell kan ge fler bostäder i mindre kommuner

DEBATT. I Simrishamn har man identifierat tre avgörande faktorer för ökat bostadsbyggande i mindre kommuner. Om fler använder sig av "Simrishamnsmodellen" kommer vi snart att ha ett bostadsläge i balans, skriver Per-Olof Järvegren, vd Simrishamnsbostäder.