Funktionsrätt Sverige: Gå vidare med utredningen, regeringen

Många unga med funktionsnedsättning möter i dag svårigheter och hinder på vägen till utbildning och jobb. Samtidigt behöver arbetsgivare och samhälle att fler yrkesutbildar sig för att stärka upp inom olika bristyrken. En del av lösningen på dessa samhällsproblem är att se till att fler kan utbilda sig på ett yrkesinriktat gymnasieprogram.

Nästan 20 000 elever som gick ut grundskolan förra året nådde inte behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Många av dem är unga med funktionsnedsättning – unga personer som ofta inte heller kommer in på något av gymnasiets yrkesprogram.

Tillsammans representerar vi omkring 400 000 personer. Vi kan vittna om de svårigheter som kan möta en person som inget hellre vill än att utbilda sig och jobba.

Funktionsrätt Sverige rymmer 53 medlemsförbund med människor som har kroniska sjukdomar samt psykiska, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Tillsammans representerar vi omkring 400 000 personer. Vi kan vittna om de svårigheter som kan möta en person som inget hellre vill än att utbilda sig och jobba.

Lägre andel som arbetar eller studerar

Elever med funktionsnedsättning har betydligt lägre studieresultat i jämförelse med andra elever. Det beror på många samverkande faktorer, till exempel brister i stöd och en otillgänglig skolmiljö. Möjligheterna, och därmed studieresultaten, ser också väldigt olika ut beroende på var i landet du bor. Och trots flera förstärkningar i skollagen, förändrade kunskapskrav och en ökad medvetenhet om dessa elevers behov, ser vi tyvärr ingen märkbar förbättring.

Unga med funktionsnedsättning är också överrepresenterade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar. Vi ser samma mönster om man tittar på arbetsmarknaden i stort. Bland personer med funktionsnedsättning är sysselsättningsgraden 52 procent medan den för den övriga befolkningen är 81 procent.

Att inte ha ett arbete får stora konsekvenser på individnivå. Det innebär ofta ett liv i utanförskap med ökad risk för psykisk ohälsa, och i värsta fall ett liv i fattigdom. Dessutom innebär en lägre sysselsättningsgrad kostnader för staten och förlorade skatteintäkter.

Som samhälle står vi också nu inför det faktum att vår arbetskraft inte kommer att matcha en växande äldre befolkning. Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, kommer antalet äldre att öka med 60 procent fram till 2033, samtidigt som personer i arbetsför ålder bara ökar med knappt tre procent. Alla som kan måste arbeta i framtiden för att vi ska kunna upprätthålla den svenska välfärden.

Gå vidare med förslagen

En enkel åtgärd för regeringen att få fler unga i arbete, är att nu gå vidare med förslagen som presenterats i utredningen Fler vägar till arbete. I korthet bygger utredningens förslag på att gymnasieskolan ska kompletteras med nya yrkesprogram som främst vänder sig till elever som inte är behöriga till nuvarande yrkesprogram. Innehållet i de nya yrkesprogrammen ska vara mindre omfattande och motsvara två års heltidsstudier, men utbildningarna ska genomföras på tre år för att ge mer tid för lärande. För att komma in på ett nytt yrkesprogram kommer också kraven för behörighet att sänkas.

Vi uppmanar nu regeringen att gå vidare med förslagen som presenterats i utredningen. Genom att sänka trösklarna för att lära sig ett yrke har regeringen en god möjlighet att skapa stora vinster för unga med funktionsnedsättning, arbetsgivare och samhället i stort.