Friluftsfrämjandet: Skydda barn från stress – öka tillgången till naturupplevelser

Innan sommaren ska riksdagens kulturutskott presentera en större uppföljning av några av de friluftspolitiska mål som utgör grund för dagens friluftspolitik. Friluftsfrämjandet ser behov av politiska åtgärder inom framför allt tre områden.

Stärk friluftspolitiken

Sedan målen kom på plats 2012 har mycket gjorts som förbättrat förutsättningarna för ett starkt friluftsliv. Samtidigt har mycket också hunnit hända i vår omvärld som har dragit åt fel håll. Under mandatperioden 2022–2026 menar vi att friluftspolitiken behöver stärkas för att möta dagens samhällsutmaningar:

1. Förebygg psykisk ohälsa genom ökat friluftsliv
   Enligt färska studier och undersökningar tillbringar svenska barn och ungdomar 70 procent av sin vakna tid stillasittande. Oroande nog har också psykisk ohälsa bland barn och unga ökat. Så många som 57 procent anser sig stressade och endast 39 procent anser sig kunna påverka sina liv. Detta är samhällsutmaningar som friluftslivet kan bidra till att motverka. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att utevistelse och naturupplevelser leder till en minskning av både psykisk utmattning och stress, samtidigt som det kan stärka vår självkänsla, vår kognitiva funktion och uppmärksamhetsförmåga. Detta är ny kunskap som behöver omvandlas till politik som ökar tillgången till naturupplevelser och möjlighet till friluftsliv i vår vardag.
   

   Det finns ett tydligt samband mellan hälsa och närhet till grönområde.

2. Skydda den vardagsnära naturen
   Ett grönområde som ligger nära, som är lätt att ta sig till och trivsamt att vara i, är också det område som har störst potential att främja friluftslivet i vardagen. Är det längre än 300 meter, sett från hemmet, jobbet eller skolan, minskar besöken avsevärt. Det finns ett tydligt samband mellan hälsa och närhet till grönområde. I en studie från 2021 har en spansk forskargrupp undersökt sambandet mellan tillgång till grönområden och livslängd i nästan 1000 europeiska städer. Studien visar att god tillgång till grönområden förebygger dödsfall. Trots det ser tillgången till natur väldigt olika ut beroende på var vi bor. Arbetet med att skydda, tillgängliggöra och restaurera den tätortsnära naturen behöver förstärkas. Målet bör vara att alla enkelt kan ta sig till ett trivsamt grönområde inom 300 meter från sin bostad, oavsett var i landet man bor.
3. Satsa på friluftsliv i skolan
   Det politiska mål som tydligast har visat en negativ trend är målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan”. Att barn kommer i kontakt med naturen stimulerar till rörelse och kan hjälpa till att minska stress och öka inlärningsförmågan. Barn har dock väldigt begränsade möjligheter att själva bestämma över sin vardagsmiljö, och därför blir skolan extra viktig. Andelen barn som vistas varje dag i naturen har minskat kraftigt från 78 procent 2003 till 49 procent 2019, något som också påverkas exempelvis av vårdnadshavares utbildningsnivå samt var i landet barnet bor. I mindre tätorter vistas fler barn i naturen varje dag jämfört med barn i storstadsregionerna. Trots att det i kursplanen för idrott och hälsa finns goda möjligheter till undervisning i friluftsliv så har detta inte fått någon stark ställning i realiteten. Tvärtom minskar mängden friluftsaktiviteter i skolan. Det är en trend som måste brytas.

Öka förståelsen för naturen

Vi har allt att vinna på att låta friluftslivet ta mer plats i samhället. Förutom att det leder till ökad livsglädje och förbättrad folkhälsa, bidrar det till att människor får en större förståelse för naturen, miljön och för allemansrätten. Dessutom kan det vara ett framgångsrikt verktyg i arbetet med integration, jämlikhet och sammanhållning. Att underlätta för skolbarn, unga och vuxna att komma ut i naturen måste ses som en prioriterad uppgift för politiken under nästa mandatperiod. Jobbar vi tillsammans med att främja friluftslivet har vi goda chanser att lyckas.