Forssmed: Så förbereder vi Sverige inför nästa pandemi

Covid-19-pandemin visade med all tydlighet att bristande beredskap får konsekvenser, inte bara för hälso- och sjukvården utan för hela samhället. Frågan är inte om en ny pandemi kommer drabba världen, utan när det kommer att ske. Och då behöver vi vara väl förberedda och inte stå där igen – utan tillräckliga tester, utan lager, utan tillräckliga möjligheter att få fram beslutsunderlag och utan tydlig ansvarsfördelning.

Sveriges framförhållning måste förbättras

Därför har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering – på mitt och regeringens uppdrag – utvecklat en process för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag vid en krissituation. Syftet är att bistå beslutsfattare med bästa möjliga vetenskapliga kunskapsunderlag i en hälsokris, under snäva tidsgränser. Det bidrar till en förstärkt beredskap och en möjlighet att kunna ge regeringen en second opinion när det gäller kunskapsunderlag i osäkra lägen.

Regeringen har också fattat beslut om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i nära samverkan med Folkhälsomyndigheten och regionerna, ta fram ett underlag över vilka sjukvårdsprodukter som behöver lagerhållas för att möjliggöra storskalig testning. Det handlar om att säkerställa att Sverige snabbt och effektivt kan bromsa smittspridning när det verkligen gäller.

Under pandemin blev det tydligt att tillgången till provtagningsmaterial, laboratorieutrustning och andra avgörande sjukvårdsprodukter inte kan lösas i efterhand. När efterfrågan är global och leveranskedjorna pressas krävs framförhållning, planering och tydliga strukturer.

Att bygga beredskap kostar

Därför ska Socialstyrelsen nu bedöma vilka produkter som på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt behöver lagerhållas av regionerna. Uppdraget omfattar också att beräkna kostnaderna för lagerhållningen och att, tillsammans med Folkhälsomyndigheten, föreslå nivåer för hur stora lager som krävs vid storskalig smittspridning.

Det handlar om att säkerställa att Sverige snabbt och effektivt kan bromsa smittspridning när det verkligen gäller

Bakgrunden till uppdraget är utredningen om stärkt framtida smittskydds delbetänkande Stärkt pandemiberedskap (SOU 2025:48). Den konstaterar att brister i pandemihanteringen kan få allvarliga konsekvenser. Utredningen pekar särskilt på behovet av att tydliggöra regionernas ansvar för provtagning, laboratorieanalys, smittspårning och lagerhållning.

Att bygga beredskap kostar. Men kostnaden för att stå oförberedd är alltid större – i människoliv, i belastning på vården och i samhällsekonomiska konsekvenser. Därför avsätts resurser för att säkerställa att detta arbete kan genomföras strukturerat och långsiktigt.

Samhället måste kunna hantera en hälsokris

När vi nu lägger till ytterligare åtgärder till de många vi tidigare beslutat eller aviserat stärker det förtroendet för samhället som är så viktigt för att kunna hantera en hälsokris. Förtroendet för att det klarar att agera snabbt, samordnat och i hela landet när krisen uppstår. Förtroendet för att hälso- och sjukvården har de resurser som krävs för att skydda liv och hälsa. Förtroendet för att kloka beslutsunderlag tas fram snabbt i kris – både när tydlig evidens finns och när den saknas.

Vi kan inte förutse exakt när nästa pandemi kommer – men vi kan förbereda oss. Genom att dra lärdom av tidigare kriser, tydliggöra ansvar och säkra tillgången till nödvändiga resurser stärker vi nu ytterligare Sveriges motståndskraft.