Forssmed och Britz: Skadlig ålderism på svensk arbetsmarknad

Ett arbete är mer än en plats att gå till om morgonen. Arbetet kan ge struktur åt vardagen, gemenskap och bidra till känslan av mening och tillhörighet. I arbetslivet får människor använda sin kompetens, vara efterfrågade och tillhöra ett sammanhang. När jobbet försvinner kan det lämna ett tomrum – inte bara ekonomiskt, utan också socialt.

Pension kan leda till ensamhet

Därför blir det särskilt allvarligt med den åldersfixering som finns på delar av den svenska arbetsmarknaden, och den ålderism som följer i dess spår. Människor sorteras bort – inte på grund av sin kompetens utan på grund av sitt födelseår. Erfarenhet betraktas ibland som ett problem snarare än som en tillgång. Många som både vill och kan fortsätta arbeta längre upp i åldrarna möter hinder. En del tvingas bort och en del får inte komma på intervju. Anställningar avslutas abrupt när någon når det så kallade åldersstrecket.

Vi vet att många gärna vill fortsätta arbeta längre – inte sällan finns en önskan om att få trappa ner och jobba kvar något eller några år på deltid. Det ska uppmuntras.

Inte sällan beskriver människor sin pensionering som en frihet men också som en förlust – av kollegor, sammanhang och vardagsrutiner. När arbetsgemenskapen försvinner kan risken för ensamhet öka. För vissa blir det en påtaglig livsförändring som påverkar både psykisk och fysisk hälsa. Känner man dessutom att man har mer att ge på arbetsmarknaden blir det extra tungt att inte längre få ge det bidraget.

Behövs forskning om åldrande i arbetslivet

Vid årsskiftet gav regeringen Diskrimineringsombudsmannen i uppdrag att motverka åldersdiskriminering i arbetslivet. I dag presenterar vi ytterligare åtgärder.

Regeringen ger nu Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) i uppdrag att analysera forskningsbehovet kring åldrande i arbetslivet. Uppdraget ska bland annat klarlägga hur ensamhet kan uppstå när arbetsgemenskapen försvinner och vad som faktiskt kan göras för att motverka utvecklingen. Det handlar om att samla kunskap om vilka strukturer, normer och arbetsformer som hindrar äldre att kunna stanna kvar i jobb, men också hur vi kan skapa en bättre övergång i att gå från arbete till pension.

Erfarenhet och yrkeskunnande är resurser – inte hinder – för ett hållbart arbetsliv

En viktig del i uppdraget är att undersöka skillnader mellan kvinnor och män. Vilka hinder möter äldre kvinnor respektive äldre män på arbetsmarknaden?

För att få bra svar krävs att olika vetenskapliga perspektiv inkluderas. Ålderism handlar inte enbart om ekonomi och pensionssystem – det handlar också om normer, attityder, arbetsmiljö, organisering av arbetet och hur vi värderar erfarenhet.

Erfarenhet ska inte vara ett hinder

Resultatet av Fortes analys ska bidra till ett nationellt forskningsprogram för arbetsliv, som regeringen tidigare aviserat i forsknings- och innovationspropositionen. Vi behöver mer kunskap för att kunna forma ett arbetsliv där människor kan – och tillåts – bidra längre, om de själva vill.

Sverige står inför en demografisk utveckling där fler lever allt längre och där vi behöver ta vara på all den kompetens som finns. Erfarenhet och yrkeskunnande är resurser – inte hinder – för ett hållbart arbetsliv. Genom att skapa bättre möjligheter att vara kvar i arbetslivet och motverka ålderism kan vi också förebygga ensamhet och isolering.

Med uppdraget till Forte tar vi ytterligare ett steg mot ett arbetsliv där människor inte definieras av sin ålder – utan av sin kompetens, sin vilja och sin möjlighet att bidra.